Koldioxidbudget Nyköpings kommunJanuari 2023
Forskarnas förord pÄ engelska
Where are we now?
The past five years have witnessed a suite of key updates in both the political framing and scientific understanding of climate change. Whilst the central message remains unchanged, some of the refinements have implications for the levels of cumulative carbon dioxide that can be emitted, and subsequently for the carbon budgets downscaled to the national and regional level. In addition to these political and scientific refinements, and notwithstanding the Covid-induced drop in emissions during 2020, global fossil fuel use has continued to rise. Perhaps even more disturbing, is how emissions within so-called progressive industrialised nations have remained stubbornly high. Almost seven years on from the 2015 Paris Agreement, no country is even approaching the scale of leadership and action necessary to meet our agreed temperature and equity commitments.
A chronology of change
Following on from the Paris Agreement and the tightening of the international commitment to âpursue ⊠1.5°Câ as well as stay âwell below 2°Câ, the IPCC developed its Special Report on 1.5 (SR1.5). This made clear the devasting scale of climate impacts that would occur at just 1.5°C of warming, and how these were only set to intensify considerably as warming approached 2°C. Building on both the Paris commitments and SR1.5, in November 2019 the EU, on behalf of its (then) 28 member states, declared a âclimate emergencyâ. In May 2021, the G7 Climate and Environment communiquĂ©, followed by the November Glasgow COP26 (and Glasgow Climate Pact), reinforced the need to tighten the mitigation agenda to âkeep 1.5°C aliveâ. Coincident with the clear trajectory of tightening political commitments towards 1.5°C, the IPCCâs Assessment Report 6 (AR6) was published. This report updated the carbon budgets previously presented in SR1.5, providing a new set of values to inform the mitigation agenda.
So what are the new changes?
The carbon budget values for a good chance of 2°C, as presented in the IPCCâs latest AR6 report are, other things being equal, around 20% larger than those previously presented in SR1.5. There are two key reasons for this. First a small level of âearth system feedbacksâ is now included in the headline budgets, with a much larger uncertainty range described (these uncertainties are not included in the headline values). In SR1.5, no such direct inclusion occurred, with the earth system feedbacks provided as a separate value. This change to which feedbacks are (and are not) included has a relatively small but important impact on the level of headline budgets. The second change relates to what is called the climate sensitivity. Here the latest science suggests a slightly lower value than previously thought, i.e. a little more CO2 can be emitted for any given temperature rise.
However, whilst for a given year the 2°C headline budgets in AR6 are 20% larger than in SR1.5, it is important to understand that the absolute (published) values in the former are for 2018 and the latter for 2020. In these two years an additional 80 billion tonnes of carbon dioxide was emitted, with a similar quantity again emitted between 2020 and 2022.
What does this mean for Sweden?
The repercussions of these updates for Sweden, is that the carbon budget for a good chance of 2°C from 2022 has changed little from the one we had before for 2020. However, it is important to acknowledge, that improved scientific understanding suggests that the impacts of 1.5°C are set to be more severe than previously anticipated. Consequently, the budget values and mitigation rates presented here should be seen as the absolute minimum that are required if we are to make our fair contribution to the commitments enshrined in the Paris Agreement.
Kevin Anderson and Isak Stoddard, Mars 2022
Forskarnas förord pÄ svenska
Var stÄr vi nu?
De senaste fem Ären har inneburit en rad viktiga förÀndringar, av sÄvÀl den politiska inramningen som den vetenskapliga förstÄelsen av klimatförÀndringarna. Medan det centrala budskapet förblir oförÀndrat, fÄr en delvis justerad förstÄelse konsekvenser för vilka nivÄer av kumulativ koldioxid som kan slÀppas ut, och följaktligen för storleken pÄ de koldioxidbudgetar som fördelas till nationell och regional nivÄ. Utöver den justerade förstÄelsen, och bortsett frÄn den av Covid-19 pÄverkade utslÀppsminskningen 2020, har anvÀndandet av fossila brÀnslen fortsatt att öka. Kanske Ànnu mer oroande, Àr att utslÀppen inom sÄ kallade progressiva industrilÀnder envist ligger kvar pÄ höga nivÄer.
NÀstan sju Är efter Parisavtalets undertecknande 2015, har inget land ens nÀrmat sig den grad av ledarskap och handlingskraft som Àr nödvÀndig om vi ska efterleva de temperatur- och rÀttvise-Ätaganden som vi har enats om.
Kontinuerliga Ätstramningar av de politiska mÄlen
Efter Parisavtalet och dess Ă„tstramade internationella Ă„tagande att âstrĂ€va efter⊠1.5°Câ liksom att hĂ„lla temperaturökning âvĂ€l under 2°Câ, tog IPCC fram sin sĂ€rskilda rapport om 1.5-gradersmĂ„let (SR.1.5). DĂ€r framgick tydligt vilka förödande konsekvenser som redan 1.5°C uppvĂ€rmning skulle fĂ„ för klimatet, liksom hur dessa skulle intensifieras avsevĂ€rt allteftersom uppvĂ€rmningen nĂ€rmade sig 2°C. I november 2019, grundat pĂ„ bĂ„de Parisavtalet och SR.1.5, utlyste EU klimatnödlĂ€ge Ă„ 28 medlemslĂ€nders vĂ€gnar. I maj 2021 inskĂ€rpte G7-lĂ€ndernas klimat- och miljökommunikĂ© behovet av Ă„tstramade agendor för att âhĂ„lla 1.5° C vid livâ, en linje som följdes av COP26 i Glasgow i november (och klimatpakten i Glasgow). Samtidigt med den tydliga Ă„tstramningen av politiska Ă„tagande mot 1.5°C publicerades IPCC:s sjĂ€tte utvĂ€rderingsrapport (AR6). Denna rapport uppdaterade koldioxidbudgetarna frĂ„n SR.1.5 och tillhandahöll nya ingĂ„ngsvĂ€rden för omstĂ€llningen.
SÄ vad Àr nytt?
De koldioxidbudgetar som med god chans nĂ„r 2-gradersmĂ„let Ă€r cirka 20% större i IPCC:s senaste AR6-rapport, Ă€n de som tidigare presenterades i SR.1.5. Det finns tvĂ„ huvudskĂ€l till detta. För det första har en liten mĂ€ngd av âjordsystemets Ă„terkopplingsmekanismerâ inkluderats i de övergripande budgetarna, med ett mycket större spann av vidhĂ€ftande osĂ€kerhet (denna osĂ€kerhet Ă€r inte inkluderad i de övergripande vĂ€rdena). I SR.1.5, skedde ingen sĂ„dan inkludering och Ă„terkopplingsmekanismer redovisades i stĂ€llet separat. Denna förĂ€ndring genom vilken Ă„terkopplingsmekanismer Ă€r inkluderade (och inte), har ett relativt litet med betydande inflytande pĂ„ de övergripande budgetarnas storlek. Den andra förĂ€ndringen Ă€r relaterad till sĂ„ kallad klimatkĂ€nslighet. Enligt de senaste vetenskapliga rönen Ă€r denna nĂ„got mindre Ă€n vad man tidigare trott, det vill sĂ€ga att lite mer CO2 kan slĂ€ppas ut för en given temperaturökning.
Notera dock att medan koldioxidbudgetarna för 2°C Àr 20 % större i AR6 Àn i SR.1.5 vid ett givet Är, sÄ Àr det viktigt att förstÄ att de absoluta (publicerade) vÀrdena Àr berÀknade för 2018 i SR1.5, men för 2020 i AR6. Mellan dessa tvÄ Är har ytterligare 80 Gt koldioxid slÀppts ut, och ytterligare lika mycket mellan 2020 och 2022.
Vad betyder detta för Sverige?
För Sverige betyder dessa uppdateringar att en koldioxidbudget som med en god chans nÄr 2-gradersmÄlet med start 2022, har förÀndrats nÄgot frÄn den vi hade före 2020. LikvÀl Àr det viktigt att notera att den förbÀttrade vetenskapliga förstÄelsen framstÀller konsekvenserna av 1.5 graders uppvÀrmning som vÀrre Àn tidigare förvÀntat. Följaktligen ska de budgetar och utslÀppsminskningstakter som presenteras hÀr betraktas som ett absolut minimum av vad som krÀvs om vi ska bidra med vÄr beskÀrda del till Parisavtalets Ätaganden.
Kevin Anderson och Isak Stoddard, mars 2022
Om rapporten
Om Uppsala universitet
Vid Institutionen för geovetenskaper bedrivs sedan 2017 ledande forskning om lokala koldioxidbudgetar. Arbetet pÄgÄr idag inom det tvÀrvetenskapliga forskningsprogrammet Naturresurser och hÄllbar utveckling (NRHU). Forskningen sker i nÀra samverkan med Tyndall Centre vid Manchester University och Centre for Climate and Energy Transformation (CET) vid Bergens universitet. Forskningen Àr ofta tillÀmpad och behovsÀgarna, som i detta fall frÀmst Àr Sveriges kommuner, regioner och lÀnsstyrelser, har en viktig roll i de olika forskningsprojekt som bedrivits och som löper idag.
Om Klimatsekretariatet
Via forskningssamverkan, digitalisering och visualisering bidrar Klimatsekretariatet till att det unga konceptet med lokala koldioxidbudgetar mognar och blir tillĂ€mpbart â inte bara som viktig forskning, utan som ett koncept som gĂ„r att arbeta med i den praktiska klimatomstĂ€llningen. Vi erbjuder ocksĂ„ journalister, miljöorganisationer, föreningsliv och offentlig sektor expertis om konceptet. Ytterligare ett verksamhetsomrĂ„de Ă€r utbildnings- och fortbildningsarbete. Vi Ă€r icke vinstdrivande, oberoende och arbetar ofta i bred samverkan i skĂ€rningspunkten mellan offentlig sektor, klimatrörelse och akademi.
BestÀllare
Rapporten Àr bestÀlld av Nyköpings kommun.
RĂ€ttigheter
InnehĂ„llet i denna rapport uppmuntras att anvĂ€ndas och bearbetas i enlighet med CC BY 2.5 SE under förutsĂ€ttning att metoden för att berĂ€kna koldioxidÂbudgetarna Ă€r densamma som i denna rapport. ÂReferens ska lĂ€mnas enligt nedan.
Refereras som
Heggestad, A., Persson, E. Wallin, E. (Januari / 2023). Koldioxidbudget Nyköpings kommun Januari 2023. Rapport. Klimatsekretariatet.
Kontakt
För frÄgor som berör forskningen som ligger till grund för denna rapport kontakta Uppsala universitet: Isak Stoddard, isak.stoddard@geo.uu.se eller Martin Wetterstedt, martin.wetterstedt@geo.uu.se
För frÄgor om denna rapport kontakta Emma pÄ emma.wallin@klimatsekretariatet.se Om din kommun, region eller lÀnsstyrelse vill ha mer information, kontakta Anders Heggestad, anders@klimatsekretariatet.se
TillgÀnglig pÄ webben
I verktyget ClimateVisualizer ÂtillgĂ€ngliggörs Nyköpings koldioxidbudget. Denna Âdigitala version hĂ„lls uppdaterad löpande och kan besökas pĂ„ Âwww.climatevisualizer.com/nykoping
7 Är tar det innan Nyköpings koldioxidbudget överskrids om utslÀppen ligger kvar pÄ dagens nivÄer
13.3 procent per Är föreslÄs Nyköping minska sina utslÀpp för att leva upp till Parisavtalet
266 tusen ton slÀpptes ut Är 2020
1746 tusen ton ÄterstÄr av Nyköpings koldioxidbudget Är 2023 och framÄt
1
Inledning
1.1 FrÄn globala till lokala koldioxidbudgetar
Sedan 2015 publicerar IPCC regelbundet berĂ€kningar av vĂ„rt kvarvarande globala utslĂ€ppsutrymme â om vi vill begrĂ€nsa jordens uppvĂ€rmning till 1,5 respektive tvĂ„ grader. Dessa berĂ€kningar brukar kallas IPCCs globala koldioxidbudgetar. IPCC inskĂ€rper ocksĂ„ i sĂ„vĂ€l sin femte utvĂ€rderingsrapport (AR5) och specialrapporten om 1,5-gradersmĂ„let som den helt nya rapporten AR6 att det Ă€r vĂ„ra ackumulerade utslĂ€pp av koldioxid över tid som i huvudsak driver uppvĂ€rmningen av jorden.
Budskapet frĂ„n klimatpanelen Ă€r tydligt: vi behöver styra och reglera vĂ„ra samlade emissioner av koldioxid och förhĂ„lla oss till deras senast publicerade globala koldioxidbudgetar â om vi vill stĂ€lla om pĂ„ vetenskaplig grund. NĂ€r forskare sĂ€ger att lĂ€get Ă€r akut betyder det att den globala koldioxidbudgeten Ă€r pĂ„ god vĂ€g att ta slut. NĂ€r de sĂ€ger att fönstret för att klara mĂ„len fortfarande stĂ„r pĂ„ glĂ€nt betyder det att den trots allt inte Ă€r helt förbrukad. Och nĂ€r Greta Thunberg sĂ€ger att klimatkrisen handlar om tid (Thunberg 2020), dĂ„ Ă€r det exakt detta hon menar â det Ă„terstĂ„ende utslĂ€ppsutrymme vi förfogar över krymper.
Detta ÄterstÄende utrymme kan brytas ner i tid och rum. Resultatet blir lokala koldioxidbudgetar som tillÄter lÀnder, regioner och kommuner att se och förvalta en andel av den globala koldioxidbudgeten över tid. RÀtt anvÀnd Àr den lokala koldioxidbudget ett hjÀlpmedel för att styra och reglera vÄra kumulativa utslÀpp av koldioxid, och dÀrmed att agera pÄ den logik som driver uppvÀrmningen av jorden.
1.2 Koldioxidbudgeten som klimatpolitiskt verktyg
Trots att budskapet frÄn klimatpanelen Àr sÄ tydligt Àr det faktiskt ocksÄ ganska nytt. Det Àr först i och med publiceringen av sin femte utvÀrderingsrapport, AR5, Är 2014 som IPCC anlÀgger detta tydliga fokus pÄ vikten av att koldioxidbudgetera. Det Àr ocksÄ vid denna tid som konceptet börjar sin vandring ut frÄn forskningens korridorer och in i idédebatt och politik pÄ allvar.
HÀr i Sverige ligger vi idag lÄngt fram pÄ lokal nivÄ. Ett snabbt vÀxande antal kommuner, regioner och lÀnsstyrelser har de senaste tre Ären valt att berÀkna egna koldioxidbudgetar. Dessa lokala koldioxidbudgetar beskriver inte bara en tuffare klimatomstÀllning Àn den som beskrivs via det nationella klimatpolitiska ramverket. De föreslÄr en i grunden nytt tillvÀgagÄngssÀtt för hur vi ska tÀnka, planera och följa upp omstÀllningsarbetet. De visar att faktorn tid har en djupare och mer tvingande betydelse Àn vi kanske velat tro. De visar dock inte bara att det vi gör i ett kort tidsfönster om nÄgra fÄ Är fÄr ett förvÄnande stort inflytande pÄ vÄra möjligheter att stÀlla om imorgon. De visar ocksÄ att om en aktör ökar sina utslÀpp eller dröjer med att stÀlla om sÄ inkrÀktar detta pÄ andras möjlighet att slÀppa ut eller stÀlla om i tid. De visar pÄ behovet av att prioritera med starkt fokus pÄ samhÀllsnytta.
Med en gemensam och Àndlig utslÀppvolym till vÄrt förfogande uppstÄr alltsÄ nya och starka samband och beroenden i tid och i rum som koldioxidbudgeten synliggör, men faktiskt ocksÄ hjÀlper oss att planera för pÄ ett rationellt och kostnadseffektivt sÀtt. Ytterst visar koldioxidbudgeten upp klimatomstÀllningen sÄdan den Àr beskaffad naturvetenskapligt. Den saknar grÀnser eftersom vi alla lever under samma himmel. Och med samma globala koldioxidbudget att förvalta. Den handlar om att avbryta vÄra utslÀpp av koldioxid helt inom ramen för en koldioxidbudget och att fördela denna rÀttvist. Vi behöver samtidigt ta en stor hÀnsyn till kostnader och samhÀllsnytta nÀr vi förvaltar och fördelar vÄr ÄterstÄende utslÀppsvolym; vÄr lokala koldioxidbudget.
1.3 Rapportens upplÀgg
Rapporten Àr indelad i fem huvudkapitel. I kapitel 2 ger vi en bakgrund till koldioxidbudgeten samt sammanfattar den metod som ligger till grund för berÀkningen av Nyköpings koldioxidbudget. Kapitel 3 sammanfattar Nyköpings koldioxidbudget i siffror, med fokus pÄ nyckeltal. För den som vill se detaljerade siffror och och fördjupa sin förstÄelse för ingÄende data hÀnvisar vi till Nyköpings digitala koldioxidbudget. I kapitel 4 lyfter vi fram de centrala insikter som koldioxidbudgeten medför, för att i kapitel 5 ge nÄgra förslag pÄ hur dessa kan omsÀttas i arbetet med koldioxidbudgeten. I det avslutande kapitlet (6) gÄr vi igenom behovet av kontinuerlig uppdatering samt svarar pÄ frÄgor om de tvÄ senaste uppdateringarna.
1.4 FrÄn engÄngsprodukt till löpande serie
Tidigare rapporter som levererats i samband med att en lokal koldioxidbudget upprÀttats har varit engÄngsprodukter. I och med uppdateringen till AR6 introducerar vi frÄn Klimatsekretariatet en ny tjÀnst, med löpande uppdateringar av rapporter i samband med ny data eller annan vÀrdefull information som vi vill delge vÄra anslutna kommuner, regioner och lÀnsstyrelser.
1.5 OmrÄde och bestÀllare
Koldioxidbudgeten i denna rapport avser det geografiska omrÄdet för Nyköpings kommun och Àr bestÀlld av Nyköpings kommun.
Ackumulerade utslÀpp av koldioxid driver den global uppvÀrmningen
Det rÄder idag en stark vetenskaplig konsensus om att vÄra totala utslÀpp av koldioxid över tid avgör och driver uppvÀrmningen av jorden. IstÀllet för totala anvÀnds ofta orden ackumulerade eller kumulativa utslÀpp av koldioxid, vilket fÀster fokus pÄ att vÄra utslÀpp ackumuleras i atmosfÀren. HÀr ser vi ett urval frÄn FNs klimatpanels (IPCC) tre senaste större rapporter som gavs ut mellan Ären 2014 och 2021.
"Ett flertal vetenskapliga perspektiv indikerar en stark, ihÄllande och nÀstan linjÀr relation - i alla scenarion IPCC tittat pÄ - mellan ackumulerade utslÀpp av koldioxid och berÀknad global temperaturförÀndring fram till 2100." (IPCC 2014 / AR5)
"Att begrÀnsa den globala uppvÀrmningen krÀver att vi begrÀnsar de totala kumulativa globala utslÀppen av koldioxid frÄn mÀnskliga aktiviteter rÀknat frÄn förindustriell tid, det vill sÀga, att hÄlla oss inom en total koldioxidbudget (hög konfidens)." (IPCC 2018 / Global Warming of 1.5°)
"Att begrÀnsa den av mÀnniskan orsakade globala uppvÀrmningen till en specifik nivÄ krÀver, frÄn ett fysiologiskt perspektiv, att begrÀnsa vÄra kumulativa utslÀpp av koldioxid, och att Ätminstone nÄ nettonollutslÀpp, samt att starkt reducera utslÀppen av andra vÀxthusgaser." (IPCC 2021 / AR6)
2
Bakgrund & metod
2.1 Koldioxidbudgeten och den större hÄllbarhetsfrÄgan
En allt vanligare tankemodell för att nĂ€rma sig den globala hĂ„llbarhetsfrĂ„gan Ă€r genom sĂ„ kallad Donut-ekonomi (Doughnut economics). Donutmodellen Ă€r framtagen av ekonomen Kate Raworth (Raworth 2017 och Raworth 2021), och anvĂ€nds för att utvĂ€rdera hur vĂ€l en ekonomi lyckas tillgodose mĂ€nskliga behov â av bostad, mat, hĂ€lsa, utbildning, demokrati, jĂ€mlikhet, etc â utan att överskrida de planetĂ€ra grĂ€nserna â stabila klimat, biologisk mĂ„ngfald, friska hav med mera.
Donutmodellen definierar mÀnniskans livsutrymme som det tillstÄnd dÀr alla mÀnniskors grundlÀggande behov tillgodoses utan att nÄgon av de planetÀra grÀnserna överskrids. Enligt donutmodellen Àr mÄttet pÄ en vÀlfungerande ekonomi att vi hÄller oss inom detta livsutrymme. I dagslÀget lever mÄnga mÀnniskor med ett underskott av basala förnödenheter, medan andra lever i överflöd pÄ bekostnad av jordens resurser. För att lösa den globala hÄllbarhetsfrÄgan mÄste vi sprida vÀlstÄnd till fler pÄ samma gÄng som vi blir mer sparsamma med planetens tillgÄngar.
En global koldioxidbudget kan beskrivas som ett mĂ„tt pĂ„ den pusselbit som rör klimatförĂ€ndringarna. Den beskriver den maximala volym koldioxid som kan slĂ€ppas ut om vi vill begrĂ€nsa jordens temperaturökning till en viss nivĂ„. Om vi överskrider en global koldioxidbudget, som (i enlighet med Parisavtalet) hĂ„ller jordens temperaturökning vĂ€l under tvĂ„ grader, riskerar vi att rubba den balans som Ă€r förutsĂ€ttningen för sĂ„vĂ€l mĂ€nniskans som otaliga andra arters liv pĂ„ jorden. Ăven 1,5 graders temperaturökning medför betydande risker. Ă andra sidan, om vi tvĂ€rt avbryter alla aktiviteter som medför koldioxidutslĂ€pp idag, skulle mĂ„nga av vĂ„ra samhĂ€llen kollapsa. Idag Ă€r merparten av jordens befolkning beroende av fossila brĂ€nslen för att fĂ„ sina grundlĂ€ggande behov tillgodosedda.
Utmaningen som klimatkrisen stÀller oss inför inramas dÀrför vÀldigt vÀl av en koldioxidbudget. Den ytterligare volym CO2 vi slÀpper ut fÄr inte bli sÄ stor att vi överskrider den planetÀra grÀnsen för stabila klimat. Varje insparat ton har ett vÀrde. Samtidigt fÄr samma mÀngd inte begrÀnsas i en omfattning som riskerar att strypa mÀnniskors tillgÄng till basala förnödenheter. Som vi ska se lÀngre fram i detta kapitel, Àr berÀkningen av Nyköpings koldioxidbudget förankrad i precis detta slags övervÀganden.
2.2 Koldioxidbudgeten och kolcykeln
Koldioxid (CO2) i atmosfÀren bildar tillsammans med andra vÀxthusgaser ett slags tÀcke av partiklar som försvagar jordens reflektion av solens strÄlar tillbaka ut i rymden. Denna sÄ kallade vÀxthuseffekt vÀrmer upp planeten och Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden.
Koldioxid ingĂ„r som en integrerad del i den naturliga kolcykeln. Levande organismer binder kol, och avger koldioxid genom respiration. Döda organismer avger ocksĂ„ koldioxid till atmosfĂ€ren genom mikrobisk nedbrytning, oxidering och förbrĂ€nning. Genom fotosyntes suger vĂ€xter upp koldioxid ur atmosfĂ€ren, binder kolet och avger syre, som andas in av djur, förenas med kol och andas ut som koldioxid. PĂ„ detta sĂ€tt fĂ€rdas kolatomer i en cykel â som delar av koldioxidmolekyler i atmosfĂ€ren, som bundet kol i levande och döda vĂ€xter och djur och tillbaka till atmosfĂ€ren igen.
En del organiska rester undgÄr dock nedbrytning och oxidering och lagras istÀllet under jord- och havsbotten i sÄ kallade kolsÀnkor. Dessa kolsÀnkor undantas frÄn det kretslopp som den naturliga kolcykeln utgör. Under vissa förhÄllanden och tillrÀckligt lÄng tid bildar hÄrt sammanpressade lager av kolsÀnkor sten- och brunkol, olja och naturgas. De fossila brÀnslen som vi anvÀnder idag har lagrats i 50 - 500 miljoner Är.
NÀr vi bryter fossila kolsÀnkor ur jordskorpan och förbrÀnner dem, dikar ut vÄtmarker, hugger ner skog och plöjer upp grÀsmarker, frigörs koldioxid till atmosfÀren. I praktiken adderar vi dÄ kol till den naturliga kolcykeln och stör balansen. Men var tar kolet vÀgen? UngefÀr hÀlften absorberas av land och hav med följder som försurade hav och utdöende korallrev. Den resterande hÀlften blir kvar i atmosfÀren och lagras dÀr under mycket lÄng tid. Att en sÄ stor del av den koldioxid vi tillför atmosfÀren dröjer kvar sÄ lÀnge och att vi dessutom fortsÀtter att fylla pÄ med mer koldioxid löpande innebÀr sammantaget att det sker en ackumulering av koldioxid i vÄr atmosfÀr. Vi kan se den stegvisa ökningen av atmosfÀrisk koldioxid i den sÄ kallade Keelingkurvan.
FNs klimatpanel (IPCC) drar slutsatsen att det finns ett âstarkt, konsistent och nĂ€stan linjĂ€rt samband mellan kumulativa koldioxidutslĂ€pp och förvĂ€ntad global temperaturökning till Ă„r 2100â (IPCC 2014, s 8, vĂ„r översĂ€ttning). För att bromsa den globala uppvĂ€rmningen behöver vi alltsĂ„ sluta âfylla pĂ„â atmosfĂ€ren med koldioxid. Ju mer vi lyckas begrĂ€nsa de Ă„terstĂ„ende utslĂ€ppen desto mindre bidrar vi till att höja jordens medeltemperatur. Denna relation mellan en Ă„terstĂ„ende mĂ€ngd koldioxid som slĂ€pps ut och en viss temperaturökning kan uttryckas i en global koldioxidbudget.
2.3 FrÄn global till lokal koldioxidbudget
Globala koldioxidbudgetar Àr resultatet av naturvetenskaplig forskning. De innehÄller information om vÀrlden men sÀger inte vad vi som mÀnniskor ska göra med informationen. Att (som vi i rapportens inledning) tala om den globala koldioxidbudgeten Àr slarvigt. I sjÀlva verket finns det mÄnga. En enskild global koldioxidbudget Àr relaterad till ett visst temperaturmÄl med en viss sannolikhet, exempelvis att med 83% sannolikhet begrÀnsa jordens temperaturökning till 2 grader, eller med 67% sannolikhet till 1,5 grader (Se figur 2: IPCC 2021: Spann av koldioxidbudgetar).
Att vĂ€lja ut en global koldioxidbudget och fördela den över vĂ€rlden Ă€r istĂ€llet en samhĂ€llsvetenskaplig och politisk uppgift. NĂ€r vi gör det mĂ„ste vi dels stĂ€lla oss frĂ„gan om vilket temperaturmĂ„l som ligger inom rimlig rĂ€ckvidd â vad kommer vi som mĂ€nsklighet att mĂ€kta med â och dels hur ansvaret för att nĂ„ det mĂ„let ska fördelas över vĂ€rlden. I Parisavtalet har vĂ€rldens lĂ€nder enats om att hĂ„lla den globala temperaturökningen vĂ€l under 2 grader och göra anstrĂ€ngningar för att begrĂ€nsa den till 1.5 grader (Parisavtalet, artikel 2.1(a))
IPCC Budgetar
IPCC:s tabell över spann av globala koldioxidbudgetar frÄn och med 2020 och framÄt. (IPCC, 2021, s 29).Temperatur | 17% | 33% | 50% | 67% | 83% |
---|---|---|---|---|---|
1.5° | 900 | 650 | 500 | 400 | 300 |
1.7° | 1450 | 1050 | 850 | 700 | 550 |
2.0° | 2300 | 1700 | 1350 | 1150 | 900 |
NÀr vi övervÀger hur fördelningen av en global koldioxidbudget ska se ut behöver vi ta hÀnsyn till Parisavtalets rÀttviseskrivelser om ett gemensamt men olikartat ansvar i ljuset av olika nationella förhÄllanden (Parisavtalet, artikel 2.2). Vi behöver ocksÄ fatta beslut om vilka systemgrÀnser som den lokala koldioxidbudgeten ska tÀcka: Ska koldioxidbudgeten fördelas territoriellt eller enligt nÄgot annat snitt? Och ska koldioxidbudgeten tÀcka alla koldioxidutslÀpp eller bör sÀrskilda omrÄden hanteras separat?
I den hÀr rapporten sker valet av global budget samt fördelningen till nationell nivÄ i enlighet med Tyndall Carbon Budgets-metoden (TCB-metoden). Metoden Äterspeglas i Anderson et al. 2020. Siffrorna har dock uppdaterats utifrÄn nytt data i IPCCs senaste rapport AR6 (IPCC, 2022). Fotnot: Metoden Äterspeglas i Anderson et al. 2020. Siffrorna har dock uppdaterats utifrÄn nytt data i IPCCs senaste rapport AR6 (IPCC, 2022). Metoden utvecklas och förvaltas i samarbete mellan tre olika lÀrosÀten: Tyndall Center (Manchester University), Uppsala universitet och Universitetet i Bergen. Metoden syftar till att ge lÀnder, lÀn och kommuner en vetenskapligt förankrad indikation om hur utslÀppen inom respektive geografiska omrÄde behöver minska om Parisavtalet ska kunna efterlevas.
Det globala nÀtverket Science Based Targets (SBT) lyfter fram TCB-metoden som en av tre rekommenderade metoder för att sÀtta upp klimatmÄl pÄ vetenskaplig grund (Science Based Targets network, 2020).
I styckena som följer ska vi gÄ igenom de systemgrÀnser som ligger till grund för fördelningen av den globala koldioxidbudgeten samt vilka övervÀganden som ligger till grund för valet av global koldioxidbudget.
2.3.1 Val av globala koldioxidbudget
Den lokala koldioxidbudgeten i den hÀr rapporten Àr berÀknad med utgÄngspunkt i en global koldioxidbudget om 850 Gt CO2 frÄn och med Är 2020. Enligt FN;s klimatpanel (IPCC) hÄller en sÄdan koldioxidbudget jordens temperaturökning under 1,7 grader med 50 % sannolikhet. Vi kan dock vÀlja att relatera samma globala koldioxidbudget om 850 Gt till 1,5- eller 2-gradersmÄlet istÀllet. Att vi lyckas begrÀnsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader genom att arbeta med och följa en global koldioxidbudget om 850 Gt anser dock IPCC Àr betydligt mindre sannolikt. Som du kan se i figur 2 sÄ bedömer IPCC att en snarlik global koldioxidbudget om 900 Gt med 17 % sannolikhet begrÀnsar den globala uppvÀrmningen till 1,5 grader. Om vi istÀllet sÀnker ambitionsnivÄn och accepterar en global uppvÀrmning om 2 grader som vÄr mÄlsÀttning, sÄ bedömer IPCC att en ÄterstÄende global koldioxidbudget om 850 Gt med ganska stor sannolikhet bör rÀcka. Som du kan se i figur 2 bedömer IPCC att en snarlik global koldioxidbudget om 900 Gt med 83 % sannolikhet begrÀnsar uppvÀrmningen till 2 grader. Eftersom vi utgÄr frÄn en nÄgot mindre global koldioxidbudget om 850 Gt blir sannolikheten att vi lyckas Ànnu nÄgot högre.
I praktiken relaterar vi oftast en enskild lokal koldioxidbudget till ett visst globalt temperaturmÄl, vilket beror pÄ att de flesta lÀnder, regioner och kommuner har ett intresse eller en policy om att arbeta mot 1,5- eller 2-gradersmÄlet. Det finns dock ingen specifik 1,5-gradersbudget eller 2-gradersbudget, utan som vi sett ovan olika stora globala koldioxidbudgetar som relaterar till olika temperaturmÄl med olika grad av sannolikhet att lyckas.
2.3.2 En budget för fossila utslÀpp exklusive cement
TCB-metoden anvÀnds för att allokera ett globalt utslÀppsutrymme för fossil koldioxid exklusive cement till nationell nivÄ och dÀrefter till lÀn och kommun. BerÀkningsmÀssigt innebÀr detta att framtida utslÀpp till följd av markanvÀndning (skogsbruk, odlingsmark etc) och framstÀllning av cement, dras av frÄn den globala budgeten innan denna fördelas till lokal nivÄ. PÄ fortsatt budget-terminologi beskriver forskarna detta som att utslÀpp till följd av markanvÀndning och cementframstÀllning behandlas som ett globalt overhead.
För vÀxthuseffekten spelar det förstÄs ingen roll om en kolatom har fossilt eller biogent ursprung, och inte heller om den slÀpps ut som ett resultat av cementframstÀllning eller uppvÀrmning. Forskarnas skÀl för att anta dessa systemgrÀnser motiveras dock frÀmst av rÀttviseskÀl. (Anderson et.al 2020).
Fossila brĂ€nslen Ă€r den i sĂ€rklass största kĂ€llan till de koldioxidutslĂ€pp som vi mĂ€nniskor orsakar globalt (â85 %). PĂ„ andra och tredje plats i storleksordning kommer utslĂ€pp frĂ„n avskogning och processutslĂ€pp frĂ„n cementframstĂ€llning. Att fördela ansvaret för dessa tvĂ„ utslĂ€ppskĂ€llor utifrĂ„n territoriell data skulle dock lĂ€gga en orĂ€ttvist tung börda pĂ„ utvecklingslĂ€nder, eftersom merparten av utslĂ€ppen frĂ„n dessa tvĂ„ kategorier sker dĂ€r.
Medan industrilÀnder sedan lÀnge har byggt upp en cementrik infrastruktur, befinner sig utvecklingslÀnder under motsvarande uppbyggnad idag. Det finns ocksÄ skalbara alternativ till fossila brÀnslen, men saknas motsvarade alternativ i samma skala för cement.
En liknande logik gÀller för avskogning. MÄnga industrialiserade lÀnder har sedan lÀnge avskogat stora omrÄden för att frigöra mark för jordbruk och bebyggelse. Den avskogning som idag sker i utvecklingslÀnder pÄverkas dessutom i hög grad av en globaliserad jordbruksmarknad.
I den globala koldioxidbudget som ligger till grund för den hÀr rapporten har ett framtida utslÀppsutrymme om 60 Gt reserverats för cementframstÀllning (Andersson et al 2020). Detta Àr ett optimistiskt antagande, som krÀver kraftfulla ÄtgÀrder för att minska andelen cement i nybyggnation. Tekniker som minskar CO2-utslÀppen vid cementframstÀllning behöver ocksÄ tillÀmpas och vidareutvecklas. Att utslÀppen frÄn cementframstÀllning behandlas som ett globalt overhead ska alltsÄ inte tolkas som att utslÀpp frÄn cement kan lÀmnas oberörda. Snarare ges de statusen av ett gemensamt globalt ansvar. Om utslÀppsutrymmet för cement överskrids, kommer andra koldioxidutslÀpp att behöva minska i snabbare takt.
PĂ„ omrĂ„det markanvĂ€ndning har forskarna antagit att biogena utslĂ€pp och upptag av koldioxid Ă€r i balans under budgetperioden, eller med andra ord, att utslĂ€pp och upptag av koldioxid i skog och mark Ă€r lika stora globalt. Ăven detta antagande förutsĂ€tter omfattande Ă„tgĂ€rder, som Ă„terskogning av avskogade omrĂ„den, ett stopp för fortsatt avskogning och restaurering av utdikade vĂ„tmarker, inte minst i vĂ„r del av vĂ€rlden. I en svensk kontext innebĂ€r antagandet att nettoupptaget av koldioxid i skog och mark behöver öka.
2.3.3 En territoriell fördelningsmodell
Ur ett globalt perspektiv pÄ koldioxidutslÀppen finns det bara en mÀngd. Det Àr denna mÀngd och dess pÄverkan pÄ jordsystemet som klimatforskare stÀller i relation till den globala uppvÀrmningen i globala koldioxidbudgetar. FrÄn ett lokalt perspektiv Àr det dock inte lika enkelt att sÀga vilka utslÀpp som orsakas i ett visst land, ett visst lÀn eller i en kommun. FrÄgan om hur stora utslÀppen Àr inom ett geografiskt omrÄde kan besvaras pÄ flera olika sÀtt beroende pÄ vilket perspektiv vi antar. Oftast brukar man skilja pÄ tre olika perspektiv: territoriella utslÀpp, produktionsbaserade utslÀpp och konsumtionsbaserade utslÀpp.
Territoriella utslÀpp Àr de utslÀpp som sker rent fysiskt inom ett visst geografiskt omrÄde, exempelvis Nyköpings kommun. Produktionsbaserade utslÀpp överlappar till stor del med territoriella utslÀpp med skillnaden att de tÀcker utslÀpp som ekonomiska aktörer i Nyköping orsakar utanför de geografiska grÀnserna, samt exkluderar motsvarande utslÀpp frÄn aktörer som Àr hemmahörande pÄ annan ort. Konsumtionsbaserade utslÀpp Àr i sin tur ett helt annat sÀtt att dela upp utslÀppskakan. I konsumtionsbaserad statistik bokförs utslÀppen frÄn en varas hela produktionskedja i det geografiska omrÄde dÀr konsumenten Àr hemmahörande. Inom Sverige Àr konsumtionsutslÀppen överlag ungefÀr dubbelt sÄ stora som de territoriella utslÀppen.
Fördelningen av en koldioxidbudget krÀver att vi vÀljer ett enhetligt sÀtt att fördela utslÀppen. SjÀlva tanken Àr att vi hanterar en enhetlig mÀngd som vi sen fördelar över vÀrlden, sÄ att varje geografiskt omrÄde fÄr en unik delmÀngd att förfoga över. Eftersom den enes konsumtionsbaserade utslÀpp överlappar med nÄgon annans territoriella utslÀpp kan vi inte addera territoriella och konsumtionsbaserade utslÀpp i en och samma lokala koldioxidbudget.
TCB-metoden anvÀnder territoriell utslÀppsdata för att fördela den globala koldioxidbudgeten till lokal nivÄ. Valet av data Àr pragmatiskt motiverat. För att kunna fördela en budget över vÀrlden behöver vi global tillgÄng till data som uppfyller sÀrskilda kvalitetskrav. Detta krav uppfyller endast territoriell utslÀppsdata idag. Det Àr dock rimligt att anta att konsumtionsbaserade utslÀpp (berÀknade för ett land, ett lÀn, eller en kommun) behöver minska i samma hastighet som de territoriella utslÀppen.
Att den lokala koldioxidbudgeten Àr berÀknad utifrÄn territoriell utslÀppsdata ska dÀrför inte tolkas som att den frigör oss frÄn ansvar över utslÀpp utanför budgetens systemgrÀnser.
2.3.4 Vilket temperaturmÄl ligger inom rimlig rÀckvidd?
Att bestÀmma vilket temperaturmÄl som ligger inom rimlig rÀckvidd Àr i sig ingen lÀtt uppgift. Det rÄder stor enighet bland forskare att för att bromsa klimatförÀndringarna Àr varje tiondels grad viktig. IPCC bedömer att den globala medeltemperaturen under 2011-2020 har ökat med 1,09 grader relativt perioden 1850-1900 (IPCC 2021). Vi ser redan effekterna av dessa förÀndringar i Arktis smÀltande isar, oftare Äterkommande torrperioder, översvÀmningar och utdöende korallrev. Vid en 1,5 grader varmare planet kan vi förvÀnta oss fler och kraftigare effekter av samma slag. Stora omrÄden kan bli obeboeliga för mÀnniskor, och pÄ Ànnu fler platser kommer förutsÀttningarna att bruka jorden förÀndras radikalt, vilket stÀller historiskt höga krav pÄ anpassningsbara samhÀllen. Det finns alltsÄ mycket goda skÀl att bromsa den globala temperaturökningen sÄ mycket vi bara kan.
Samtidigt behöver vi kÀnna igen att det ekonomiska system som bÀr upp dagens samhÀllen Àr djupt fossilberoende. Detta beroende Àr sÄ starkt att kurvor över Ärliga utslÀppsförÀndringar följer samma historiska mönster som den ekonomiska konjunkturen. SkÀlet till detta Àr förstÄs att ökad ekonomisk aktivitet ofta medför ökad energianvÀndning. SÄ lÀnge energianvÀndningen Àr fossilberoende kommer kopplingen mellan ekonomisk tillvÀxt och ökade utslÀpp att bestÄ. I dagslÀget stÄr fossila brÀnslen för 80 procent av den totala energiförbrukningen (IEA 2020).
Att omedelbart avsluta alla aktiviteter som leder till utslÀpp skulle fÄ andra katastrofala konsekvenser. Vi Àr beroende av energi för att tillgodose de grundlÀggande behov som representeras av donutmodellens inre cirkel (figur 1). Med en vÀxande global befolkning ökar dessutom energibehovet. Att göra för stora avkall pÄ grundlÀggande behov för att bromsa klimatförÀndringarna kan i sig fÄ förödande konsekvenser. En stor del av utmaningen bestÄr förstÄs i att ersÀtta fossil energi med fossilfria (och helst förnybara) alternativ, men merparten av denna uppgift ligger fortfarande framför oss.
FrÄgan om vilken global koldioxidbudget som ligger inom rÀckvidd slits alltsÄ mellan tvÄ önskvÀrda tillstÄnd: Att Ä ena sidan lyckas bromsa temperaturökningen sÄ mycket det bara gÄr och Ä andra sidan tillgodose mÀnniskors grundlÀggande behov. Att forskarna bakom berÀkningarna av den hÀr rapporten bedömer att en koldioxidbudget som med god marginal klarar 1.5-gradersmÄlet inte Àr inom rÀckvidd, ska förstÄs i ljuset av vilka krav en sÄdan budget stÀller pÄ mÀnniskors förmÄga att stÀlla om. En koldioxidbudget som begrÀnsar jordens uppvÀrmning till 1.7 grader med 50 % sannolikhet stÀller oss fortfarande inför en historiskt omfattande utmaning, vilket framgÄr av nÀstföljande stycke.
2.3.5 Ett scenario för utslÀppsminskningar i utvecklingslÀnder
Mer Àn 80 procent av jordens befolkning lever idag i ett utvecklingsland. Att förstÄ hur utmaningen ser ut för denna grupp av lÀnder Àr dÀrför helt avgörande för att förstÄ utmaningen i sin helhet. Tyndall Carbon Budgets-metoden kan sÀgas utgÄ frÄn en bedömning av en maximal omstÀllningstakt för gruppen utvecklingslÀnder. Defintionen av ett utvecklingsland följer i princip UNFCCCs konvention med undantaget att ett fÄtal ojlerika lÀnder med god ekonomi har flyttats till gruppen industrilÀnder. För en detaljerad genomgÄng se Anderson et al (2020). Appendix C.Fotnot: Defintionen av ett utvecklingsland följer i princip UNFCCCs konvention med undantaget att ett fÄtal ojlerika lÀnder med god ekonomi har flyttats till gruppen industrilÀnder. För en detaljerad genomgÄng se Anderson et al (2020). Appendix C.
TCB-metoden tar avstamp i Klimatkonventionens och Parisavtalets princip om lÀndernas gemensamma men olikartade ansvar respektive förmÄga i ljuset av olika nationella förhÄllanden, men Àr till lika stor del en pragmatisk uppskattning av vad vi maximalt kan förvÀnta oss av utvecklingslÀnders förmÄga att stÀlla om till fossilfri energiförsörjning.
UtvecklingslÀnder hanterar en pÄgÄende industrialisering och samtidigt en pÄgÄende befolkningsökning. UtvecklingslÀnder kÀnnetecknas ocksÄ av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar för omstÀllning, liksom ett behov av utbyggd vÀlfÀrd och basal infrastruktur. Det Àr dÀrför orimligt att tÀnka sig att gruppen utvecklingslÀnder kommer att kunna genomföra omedelbara utslÀppsminskningar i den omfattning som kan förvÀntas av redan industrialiserade lÀnder.
I det hÀr sammanhanget Àr det viktigt att kÀnna igen tre viktiga samband: mellan (1) befolkningsökning och ökade koldioxidutslÀpp, (2) ökat vÀlstÄnd och ökade koldioxidutslÀpp, (3) ökad vÀlstÄnd och avstannande befolkningsökning. Eftersom bÄde befolkningsökning och ökat vÀlstÄnd leder till ökade utslÀpp, samtidigt som ökat vÀlstÄnd behövs för att bromsa befolkningsökningen, sÄ Àr det avgörande för klimatomstÀllningen att vi frikopplar beroendet mellan ökat vÀlstÄnd och ökade utslÀpp. Detta Àr inte omöjligt, men krÀver en kraftig utbyggnad av hÄllbar energiförsörjning som kan ersÀtta fossila alternativ. Det krÀver samtidigt eftertanke kring vad vi betraktar som vÀlstÄnd. Vad koldioxidbudgeten visar, tillsammans med andra mÄtt pÄ överskridande av planetÀra grÀnser, Àr att vi inte lÀngre har rÄd med tillvÀxt pÄ bekostnad av ett överutnyttjande av jordens resurser.
I berÀkningen som ligger till grund för den hÀr rapporten gör forskarna det optimistiska antagandet att utvecklingslÀnder kommer att nÄ en kulmen av sina utslÀpp av fossil koldioxid (exklusive cement) om cirka 5 Är. UtslÀppen antas efter det minska i accelererande takt upp till en hastighet om 10% per Är. Under ett sÄdant antagande gör gruppen utvecklingslÀnder ansprÄk pÄ en koldioxidbudget om cirka 620 Gt CO2 frÄn 2020 och framÄt.
Det Àr ocksÄ vÀrt att notera att i detta scenario gör utvecklingslÀnder ansprÄk pÄ knappt 80 % av den globala volym koldioxid som fördelas (det vill sÀga 850 Gt - 60 Gt (cement) = 790 Gt). Om detta lÄter mycket, sÄ ska vi komma ihÄg att drygt 80 % av jordens befolkning bor i ett utvecklingsland. Utrymmet för att fördela mindre av det kvarvarande globala utslÀppsutsymmet till utvecklingslÀnder blir dÀrför svÄrt att motivera pÄ sÄvÀl pragmatiska som etiska grunder.
En koldioxidbudget om 620 Gt ger ett slags fingervisning om spannet av globala koldioxidbudgetar som ligger inom en rimlig rÀckvidd. Notera exempelvis att trots att antagandena om utvecklingslÀnders framtida omstÀllning Àr mycket optimistiska, överskrider gruppens utslÀpp pÄ egen hand en global koldioxidbudget som med 67 % sannolikhet klarar 1,5-gradersmÄlet (figur 2) . En sÄdan budget om 400 Gt CO2, överskrids i detta scenario med 220 Gt CO2, alltsÄ med en bra bit mer Àn hÀlften. En budget som bedöms att klara 1,5-gradersmÄlet med 50 % sannolikhet överskrids med 120 Gt CO2. Det Àr övervÀganden som dessa som leder forskarna bakom TCB-metoden till slutsatsen att en god chans att klara 1.5-gradersbudget tyvÀrr redan har passerat vÄr rÀckvidd.
2.3.6 Ett scenario för industrilÀnder ger oss en global budget
OvanstÄende antagande om vilken maximal omstÀllningstakt som kan förvÀntas av utvecklingslÀnder landar alltsÄ i en koldioxidbudget om cirka 620 Gt för gruppen. Denna volym utgör tillsammans med ett globala overhead för cement och markanvÀndning (60 + 0 Gt CO2) ett slags riktmÀrke för vilket spann av globala koldioxidbudgetar som vi har en chans att hÄlla.
Som framgĂ„r av tabellen över IPCCs koldioxidbudgetar (figur 2), Ă€r den nĂ€rmaste koldioxidbudgeten i storleksordning, en volym om 700 Gt, som med 67% sannolikhet begrĂ€nsar jordens uppvĂ€rmning till 1,7 °C. Med en sĂ„dan global budget skulle gruppen industrilĂ€nder fĂ„ dela pĂ„ en koldioxidbudget om cirka 20 Gt frĂ„n och med 2020. Denna koldioxidbudget skulle i sin tur vara helt förbrukad inom drygt ett Ă„r â dvs under 2021 â med dagens utslĂ€ppstakt i industrilĂ€nder.
NÀsta volym i storleksordning Àr en global koldioxidbudget om 850 Gt som med 50 % sannolikhet begrÀnsar jordens uppvÀrmning till 1,7°C. Med denna budget som utgÄngspunkt fÄr industrilÀnder cirka 170 Gt CO2 att slÀppa ut frÄn och med 2020. Denna volym ger industrilÀnder ytterligare cirka sju Är kvar av utslÀpp frÄn och med 2022.
2.3.7 Fördelning av koldioxidbudgeten mellan industrialiserade lÀnder
TCB- metoden tillÀmpar den sÄ kallade suverÀnitetsprincipen, ocksÄ kallad grandfathering, för att fördela industrialiserade lÀnders utslÀppsutrymme till enskilda lÀnder.
SuverÀnitetsprincipen innebÀr att varje land fÄr en koldioxidbudget som stÄr i proportion till landets nuvarande andel av de nuvarande totala utslÀppen frÄn gruppen industrilÀnder. Andelen berÀknas utifrÄn utslÀppen under en gemensam referensperiod (de senaste fem Ären).
SuverÀnitetsprincipen motiveras av att den Äterspeglar hur utslÀppsintensiv ett lands ekonomi Àr, till skillnad frÄn exempelvis en ren per capita-fördelning, eller en fördelning som tar hÀnsyn till ekonomiska skillnader. Den tillÄter med andra ord lÀnder att utgÄ ifrÄn sin nuvarande utslÀppsnivÄ. För Sveriges del resulterar en sÄdan fördelning i en koldioxidbudget om ca 445 Mt CO2 frÄn och med 2020. Med tvÄ Ärs förflutna utslÀpp berÀknar forskarna att cirka 350 Mt CO2 ÄterstÄr frÄn och med 2022.
2.3.8 FrÄn en nationell koldioxidbudget till koldioxidbudgetar för lÀn och kommuner
Ăven i fördelningen av den nationella koldioxidbudgeten till lĂ€n och kommuner tillĂ€mpas suverĂ€nitetsprincipen. UtifrĂ„n de tillĂ€mpade systemgrĂ€nserna berĂ€knas lĂ€nens och kommunernas nuvarande andel av de nationella koldioxidutslĂ€ppen utifrĂ„n en gemensam referensperiod (de senaste fem Ă„ren). Den nationella koldioxidbudgeten fördelas sedan i proportion till denna andel.
OcksÄ hÀr motiveras valet av fördelningsprincip av att den Äterspeglar olika nivÄer av utslÀppsintensiv ekonomi. I exempelvis en förortskommun utan tyngre industri, med vÀl utbyggd kollektivtrafik och importerad el och vÀrme, kommer de territoriella utslÀppen per invÄnare att vara mindre Àn i en landsbygdskommun utan samma tillgÄng till kollektivtrafik och möjlighet att importera el och vÀrme. SuverÀnitetsprincipen tar hÀnsyn till detta genom att allokera större koldioxidbudgetar till de kommuner och lÀn som i dagslÀget slÀpper ut mer och vice versa.
2.3.9 SystemgrÀnser för fördelningen av Sveriges koldioxidbudget
Inom Sverige fördelas den nationella koldioxidbudgeten till lokal nivÄ utifrÄn Nationella emissionsdatabasens territoriella data över utslÀpp av koldioxid inom lÀn och kommuner, exklusive utslÀpp frÄn nationella anlÀggningar och med tillÀgg av per capita-fördelade utslÀpp frÄn utrikes transporter (se figur 3). För data och metod se SMED 2022, samt för utrikes transporter SEPA 2021.Fotnot: För data och metod se SMED 2022, samt för utrikes transporter SEPA 2021.
Mer detaljerad information om de olika utslÀppskÀllorna finns under sektorsvyerna i Nyköpings digitala koldioxidbudget.
Utmaningen med att minska utslÀppen av koldioxid Àr i stora drag likartad, men skiljer sig ocksÄ till viss del mellan olika industrialiserade lÀnder för vilka TCB-metoden har utvecklats. Norge, Storbritannien och Sverige delar utmaningen med stora transportutslÀpp. Norge har dock till skillnad frÄn Storbritannien och Sverige stora utslÀpp frÄn oljeutvinning, Storbritannien har fortfarande betydande utslÀpp frÄn fossil uppvÀrmning, medan Sverige har sin fossilintensiva stÄlindustri.
TCB-metoden utvecklas och anpassas kontinuerligt för olika nationella förhÄllanden vid tre olika lÀrosÀten: Tyndall Center vid Manchester University, Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, och Institutt for Geografi vid Universitetet i Bergen.
PÄ följande tvÄ omrÄden har forskarna valt att anpassa modellen till svenska förhÄllanden: utrikes transporter och nationella anlÀggningar.
Utrikes transporter
I Storbritannien behandlas utslÀpp frÄn utrikes transporter som ett nationellt overhead och bokförs dÀrför inte i lokala koldioxidbudgetar. I Sverige har forskarna valt att per capita-fördela Sveriges utslÀpp frÄn utrikes flyg och sjöfart till lÀn och kommuner. Hur utslÀpp frÄn utrikes transporter ska bokföras Àr en av de frÄgor som utvÀrderas och kan komma att förÀndras.
Den förenklade per capita-fördelningen som tillĂ€mpas i dagslĂ€get tar inte hĂ€nsyn till att storleken pĂ„ utslĂ€pp frĂ„n utrikes flyg varierar med storleken pĂ„ inkomst. Detta innebĂ€r att i de lĂ€n och kommuner dĂ€r medelinkomster Ă€r lĂ€gre Ă€n riksgenomsnittet Ă€r invĂ„narnas andel av utslĂ€ppen troligen överskattad â och vice versa â underskattad för de lĂ€n och kommuner dĂ€r medelinkomsten Ă€r högre Ă€n riksgenomsnittet. Det ska dock noteras att de utslĂ€pp som inkluderas gĂ€ller utrikes flyg som tankar i Sverige, det vill sĂ€ga inte utslĂ€ppen frĂ„n svenskars flygresor utomlands. De senare utslĂ€ppen bedöms vara cirka 2 gĂ„nger större Ă€n de förra. (Kamb & Larsson, 2017)
Nationella anlÀggningar
Den lokala koldioxidbudget som presenteras i denna rapport exkluderar utslÀpp frÄn sÄ kallade nationella anlÀggningar. Syftet Àr att möta en upplevd brist pÄ lokal rÄdighet över dessa utslÀppskÀllor. I dagslÀget bokförs utslÀpp frÄn industrianlÀggningar med ÄrsutslÀpp pÄ 66 kiloton CO2 och uppÄt pÄ nationell nivÄ. Med andra ord behandlas dessa anlÀggningars andel av den nationella budgeten som ett nationellt overhead. Den exakta metoden för att hantera denna aspekt av lokal koldioxidbudgetering tillhör dock de omrÄden som utvÀrderas löpande. Hur utslÀpp frÄn nationella anlÀggningar ska hanteras, samt vilka anlÀggningar som ska klassas som stora kan dÀrför komma att omvÀrderas.
I Nyköpings kommun finns inga sÄ kallade nationella anlÀggningar, vars utslÀpp exkluderats frÄn den lokala budgeten och istÀllet allokerats som ett nationellt overhead.
3
Nyköpings koldioxidbudget i siffror
Enligt berÀkningarna som ligger till grund för den hÀr rapporten kan en maximal mÀngd om 2 014 295 ton fossil koldioxid slÀppas ut inom Nyköpings kommun frÄn och med 2022 om utslÀppen ska begrÀnsas i enlighet med Parisvalet. Detta Àr Nyköpings koldioxidbudget. à r 2023 ÄterstÄr 1 746 398 ton av denna budget.
à r 2022 uppskattas utslÀppen inom Nyköpings geografiska omrÄde till 267 897 ton. Skulle utslÀppen ligga kvar pÄ dessa nivÄer, Àr Nyköpings koldioxidbudget förbrukad inom 7 Är. Om koldioxidutslÀppen ska fasas ut innan koldioxidbudgeten tar slut krÀvs en procentuell minskning om 13.3 % per Är, med start 2023.
I berÀkningen av koldioxidbudgeten inkluderas territoriella utslÀpp av fossil koldioxid, samt per capita-fördelade utslÀpp frÄn utrikes flyg och sjöfart som tankar i Sverige.
4
Ett kumulativt perspektiv pÄ utslÀppen
Oavsett om du lÀser denna rapport i egenskap av att vara tjÀnsteperson inom offentlig förvaltning, politiker eller bara allmÀnt intresserad sÄ finns det en grundlÀggande insikt som vi vill skicka med dig: En betydande andel av vÄra utslÀpp av koldioxid ackumuleras i atmosfÀren. Det innebÀr att koncentrationen av koldioxid ökar löpande och det Àr denna koncentration som driver klimatförÀndringarna. NÀr vÄra utslÀpp av koldioxid minskar, minskar inte koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren. Den ökar bara i en lÀgre hastighet. DÀrför mÄste de fossila koldioxidutslÀppen minska drastiskt i ett mycket kort perspektiv (1-3 Är) och upphöra helt inom ett till tre decennier om vi ska ha en chans att bromsa klimatförÀndringarna.
Denna logik Àr förstÄs global, men vi mÄste snabbt erövra metoder för att agera pÄ den lokalt. RÀtt anvÀnd kan Nyköpings koldioxidbudget inspirera till en sÄdan process inom Nyköpings kommuns geografiska omrÄde.
4.1 Koldioxid som valuta
Begreppet koldioxidbudget har inget med monetÀra medel att göra, men anvÀndandet av ekonomisk terminologi Àr trots det inte metaforisk. Snarare kan den sÀgas Äberopa den mest ursprungliga betydelsen av ekonomi - lÀran om hushÄllande med begrÀnsade resurser i tillstÄnd av knapphet.
I koldioxidbudgeten Ă€r koldioxid vĂ„r valuta och vĂ„ra tillgĂ„ngar begrĂ€nsade. DĂ€rför mĂ„ste vi lĂ€ra oss att tĂ€nka pĂ„ vĂ„rt Ă„terstĂ„ende utslĂ€ppsutrymme i likhet med hur vi tĂ€nker kring en vanlig budget â som en begrĂ€nsad tillgĂ„ng att förvalta över en bestĂ€md period. Det centrala budskapet Ă€r inte den exakta storleken pĂ„ koldioxidbudgeten eller den exakta utslĂ€ppsminskningstakten. Dessa siffror Ă€r indikativa och bör anvĂ€ndas som hjĂ€lpmedel för att förstĂ„ utmaningens omfattning. Det centrala budskapet Ă€r snarare de insikter som följer av att förvalta en volym över tid (se illustration nedan).
4.2 Att mÄlstyra en volym
Dagens nationella, regionala och kommunala utslĂ€ppsmĂ„l tar sikte pĂ„ att vi ska nĂ„ nettonoll vid ett fastslaget mĂ„lĂ„r, exempelvis 2045 i fallet med Sveriges nationella klimatmĂ„l. Ett sĂ„dant mĂ„l styr och reglerar hur stora utslĂ€ppen förvĂ€ntas vara vid ett avlĂ€gset mĂ„lar, ibland med tillĂ€gg av en eller tvĂ„ avstĂ€mningsplatser â sĂ„ kallade etappmĂ„l. UtslĂ€ppsreduktionsmĂ„l styr och reglerar dĂ€remot inte hur stora samlade utslĂ€pp vi tillĂ„ter oss under mĂ„lperioden som helhet. De styr och reglerar alltsĂ„ inte vĂ„ra kumulativa utslĂ€pp av koldioxid över tid.
Med en koldioxidbudget Ă€r det tvĂ€rtom att begrĂ€nsa hur mycket koldioxid vi slĂ€pper ut över tid som Ă€r mĂ„let. Det Ă€r i kraft av detta som koldioxidbudgeten speglar logiken i den globala utmaningen â den logik som driver uppvĂ€rmningen av jorden, och som vi Ă€ven bör agera pĂ„ lokalt. Det Ă€r förstĂ„s inget hinder att ha ett mer traditionellt utslĂ€ppsreduktionsmĂ„l, dĂ€r fokus ligger pĂ„ ett specifikt mĂ„lĂ„r, men ett sĂ„dant mĂ„l behöver kompletteras med en koldioxidbudget för att vi ska förankra omstĂ€llningen vetenskapligt och för att vi via ett kumulativt perspektiv sedan ska förvalta denna volym klokt.
För att förankra koldioxidbudgetens logik mÄste perspektivet arbetas in i hur vi kommunicerar om och planerar den lokala klimatutmaningen. Ett par exempel:
I tal och skrift: Komplettera tal om nÀr utslÀppen behöver vara nere pÄ noll med tal om det resterande utslÀppsutrymmet. SÀtt det i perspektiv, exempelvis genom att berÀtta om hur mÄnga Är av utslÀpp pÄ dagens nivÄer som ÄterstÄr innan er koldioxidbudget Àr förbrukad.
Understryk att den utslÀppsminskningstakt som budgeten krÀver Àr en fÀrskvara. Om utslÀppen minskar i lÀgre takt Àn 13.3 % under 2023, sÄ kommer utslÀppen behöva minska snabbare Ären som följer och datumet för nollutslÀpp krypa nÀrmare. Om utslÀppen istÀllet minskar snabbare sÄ vinner ni utrymme och tid.
4.3 Koldioxidbudgeten skiftar tidsperspektivet
En konsekvens av att skifta fokus frÄn ett specifikt mÄlÄr dÄ utslÀppen ska upphöra, till en utslÀppsvolym att förvalta under samma period, Àr att betydelsen av tidiga insatser blir uppenbar. LÀgg sÀrskilt mÀrke till att den procentuella minskningstakt om 13.3 % som krÀvs, om utslÀppen i Nyköping ska fasas ut inom ramen för koldioxidbudgeten, Àr en fÀrskvara.
Om utslÀppen ligger kvar pÄ dagens nivÄer i ett antal Är, mÄste utslÀppen minska Ànnu kraftigare de resterande Ären. Om utslÀppen ligger kvar pÄ samma nivÄer i 7 Är, Àr Nyköpings koldioxidbudget helt förbrukad.
Perioden som ÄterstÄr med bibehÄllna utslÀpp inom ramen för koldioxidbudgeten, ger en tydlig indikation pÄ vikten av omedelbara insatser. Om vi inte kan Ästadkomma kraftiga utslÀppsminskningar under den nÀrmaste femÄrsperioden kommer koldioxidbudgeten med stor sannolikhet vara förbrukad lÄngt innan utslÀppen Àr utfasade.
Den som menar allvar med att vilja efterleva Parisavtalet mÄste dÀrför ta behovet av kraftiga och omedelbara ÄtgÀrder pÄ allvar.
Rekommendationer:
UpprÀtta periodiska koldioxidbudgetar med kortare tidsspann, om 1- 3 Är
Identifiera omrÄden inom vilka omedelbara utslÀppsminskningar skulle kunna ske, sÄvÀl inom den egna verksamheten som inom det geografiska omrÄdet.
4.4 Att arbeta i tvÄ tidsfönster
Koldioxidbudgeten gör behovet av kraftiga och omedelbara utslÀppsminskningar synligt. Vi behöver samtidigt fortsÀtta att tÀnka i ett lÀngre perspektiv. PÄ ett par decenniers sikt behöver de fossila koldioxidutslÀppen inte bara minska kraftigt, de behöver upphöra helt. Det betyder att vi behöver se en genomgripande strukturomvandling av exempelvis stÄlindustrin och transportsystemen, vilket kommer att ta tid. KlimatomstÀllningen mÄste dÀrför planeras i Ätminstone tvÄ tidsfönster, ett lÀngre om cirka 5 - 10 Är och ett kortare om cirka 1 - 3 Är. Koldioxidbudgeten visar att vad som kan ske i det lÀngre tidsfönstret beror av vad vi gör i det kortare tidsfönstret, och vice versa.
4.4.1 Ett tidsfönster för den större strukturomvandlingen
Som samhĂ€lle behöver vi det kommande Ă„rtiondet genomgĂ„ en större strukturomvandling för att fĂ„ pĂ„ plats fossilfria energi- industri- och transportsystem. För detta krĂ€vs inte sĂ€llan innovation, som i fallet med att skala upp en ny processindustri. För att kunna ta fram jĂ€rn och stĂ„l fossilfritt behöver vi dessutom bygga ut den fossilfria energikapaciteten. Denna större strukturomvandling kommer att ta tid och dĂ€rför kommer det ocksĂ„ att dröja innan utslĂ€ppen frĂ„n exempelvis stĂ„lindustrin gĂ„r att fasa ut. Det Ă€r samtidigt en omstĂ€llning som behöver ske om vi ska klara klimatmĂ„len med bibehĂ„llen vĂ€lfĂ€rd â om vi ska upprĂ€tta ett fossilfritt vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€lle dĂ€r vi fortfarande har tillgĂ„ng till exempelvis stĂ„l. Vi behöver alltsĂ„ kĂ€nna igen att vissa utslĂ€ppskategorier kommer att finnas kvar under en omstĂ€llningsperiod.
Med en koldioxidbudget för handen behöver vi prognostisera hur stor del av vĂ„r Ă„terstĂ„ende koldioxidbudget dessa verksamheter, liksom omstĂ€llningen av dem, dĂ€rmed tar i ansprĂ„k under mĂ„lperioden. NĂ€r vi gör en sĂ„dan prognos fĂ„r vi en bĂ€ttre förstĂ„else för hur stor del av vĂ„r koldioxidbudget som redan Ă€r intecknad och hur mycket budgetutrymme vi egentligen har till vĂ„rt förfogande â hur stora samlade utslĂ€pp som fĂ„r ske â inom andra verksamheter som inte mĂ„ste genomgĂ„ en motsvarande strukturomvandling och som vi kan ha teknisk möjlighet att fasa ut redan idag.
Ett kumulativt perspektiv hjÀlper oss att tÀnka rÀtt men ocksÄ att berÀkna detta. VÄr specifika koldioxidbudget ger en fingervisning om de ramar vi behöver hÄlla oss inom; det utslÀppsutrymme vi förfogar över.
4.4.2 Ett tidfönster för direktverkande utslÀppsminskningar
Med ett kumulativt perspektiv pÄ klimatomstÀllningen framtrÀder ocksÄ ett mycket starkt samband mellan Ä ena sidan vÄra faktiska möjligheter att genomföra denna lÀngre strukturomvandling och Ä den andra sidan vad vi gör i ett betydligt kortare tidsfönster, om nÄgra fÄ Är. I korthet kan man sÀga att ett kumulativt perspektiv pÄ vÄra utslÀpp visar att snabba utslÀppsreduktioner de nÀrmast följande 1-3 Ären fÄr ett mycket stort inflytande pÄ mÀngden tid vi har till vÄrt förfogande i den lÀngre strukturomvandlingen av energi- industri- och transportsystemen.
4.4.3 Att knyta ihop de tvÄ perspektiven
Dessa samband â denna bĂ„de matematiska och naturvetenskapliga logik â framtrĂ€der först nĂ€r vi ser att omstĂ€llningen Ă€r kumulativ och nĂ€r vi försĂ€tter oss att reglera en Ă€ndlig utslĂ€ppsvolym. Man kan sĂ€ga att alla utslĂ€ppen idag liksom i framtiden â hela vĂ€gen till nollnettosituationen som vi siktar pĂ„ â behöver bindas samman och analyseras samlat, bĂ„de nĂ€r vi berĂ€knar och visualiserar och stĂ€ller upp mĂ„l och nĂ€r vi tittar ut pĂ„ den vĂ€rld vi ska stĂ€lla om. Det Ă€r alltsĂ„ inte sĂ„ att snabba eller direktverkande Ă„tgĂ€rder för att bromsa utslĂ€ppen â som att undvika flyg, resa kollektivt nĂ€r du kan, spara pĂ„ el och vĂ€rme eller Ă„terbruka â stĂ„r i konflikt med att ocksĂ„ vidta lĂ„ngsiktiga Ă„tgĂ€rder. TvĂ€rtom finns ett samband som visar att bĂ€gge mĂ„ste ske parallellt, men att vi behöver ha en mycket stor förstĂ„else för att de snabba utslĂ€ppsminskande Ă„tgĂ€rderna Ă€r vad som avgör vĂ„r framgĂ„ng i bĂ€gge dessa tidsperspektiv och bĂ€gge dessa omstĂ€llningsutmaningar.
5
Koldioxidbudgeten som policyverktyg
NĂ€r lĂ€nsstyrelsen, regionen eller kommunen vĂ€l har fĂ„tt sin koldioxidbudget, uppstĂ„r frĂ„gan om hur den ska anvĂ€ndas. Ăr den ett utslĂ€ppsmĂ„l, ett underlag för att ta fram sĂ„dana eller en kommunikationsprodukt?
I en ideal vĂ€rld hade koldioxidbudgeten varit en utstakad fĂ€rdplan ner mot nollutslĂ€pp inom omrĂ„det som budgeten tĂ€cker. En sĂ„dan fĂ€rdplan skulle ge en precis och uttömmande beskrivning av vilka utslĂ€pp som olika aktörer har rĂ„dighet över. Helst skulle den ocksĂ„ innehĂ„lla en översikt över effektberĂ€knade Ă„tgĂ€rder, sorterade sektorsvis. Med ett sĂ„dant verktyg för handen skulle arbetet med koldioxidbudgeten bestĂ„ i att sortera in Ă„tgĂ€rder efter storleksordning, kostnad och tid i ett schema, fördela dem till rĂ€tt aktörer, vilka sedan skulle kunna följa schemat systematiskt ner mot nollutslĂ€pp. Det finns dock flera skĂ€l till varför koldioxidbudgeten inte Ă€r â och aldrig kommer att bli â ett sĂ„dant verktyg. HĂ€r Ă€r tvĂ„:
Koldioxidbudgeten Àr berÀknad för ett geografiskt omrÄde. Den statistik som ligger till grund för budgeten visar var utslÀppen sker rent fysiskt, men inte vem som Àr ansvarig för dem. LÀnsstyrelse, region och kommun har inte obefintligt, men likvÀl begrÀnsad rÄdighet över dessa utslÀpp. Om utslÀppen ska minska i den takt som koldioxidbudgeten krÀver behövs bred samverkan mellan sÄvÀl olika aktörer inom det geografiska omrÄdet (kommun, region, lÀn, nÀringsliv, civilsamhÀlle och allmÀnhet), som mellan olika nivÄer av offentlig förvaltning (kommun, region, lÀnsstyrelse, andra myndigheter och stat ).
MĂ„nga av de Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga eller vĂ€rdefulla för att fasa ut utslĂ€ppen gĂ„r inte att effektberĂ€kna. EffektberĂ€knade Ă„tgĂ€rder â nĂ€r det finns tillgĂ€ngliga â Ă€r framförallt anvĂ€ndbara inom vĂ€l avgrĂ€nsade projekt (för en sĂ€rskild sektor eller verksamhet). Att lyckas minska utslĂ€ppen i den takt som koldioxidutslĂ€ppen krĂ€ver Ă€r dock i stora delar en kvalitativ utmaning: Koldioxidbudgetens centrala budskap behöver kommuniceras, förankras, integreras, för att sedan implementeras. Detta behöver ske sĂ„vĂ€l inom de samhĂ€llsförvaltande organisationerna som i det geografiska omrĂ„det som helhet.
SÄ om koldioxidbudgeten inte Àr en utstakad fÀrdplan, vad Àr den dÄ? Och hur ska den anvÀndas? Exakt hur koldioxidbudgeten ska anvÀndas Àr förstÄs upp till den Àgande organisationen att avgöra. Ett mer övergripande och generellt svar följer dock frÄn koldioxidbudgetens vÀsentligaste egenskap: Att ge en indikation om inom vilket tidsspann och med vilka proportioner utslÀppen behöver minska pÄ en specifik plats, om man dÀr ska bidra till att Parisavtalet efterlevs.
I det hÀr kapitlet ska vi ge förslag pÄ hur lÀnsstyrelser, regioner och kommuner kan ta med sig denna övergripande logik och tillÀmpa den i arbetet med klimatomstÀllningen, sÄvÀl inom de organisationer som ska förvalta koldioxidbudgeten som i det geografiska omrÄde som budgeten tÀcker.
5.1 RÄdighet över utslÀppen
Koldioxidbudgetens i huvudsak territoriella systemgrÀnser Äterspeglar inte alltid var rÄdigheten över utslÀppen finns. UtslÀpp frÄn en statlig motorvÀg som korsar ett lÀn eller en kommun bokförs exempelvis i omrÄdets budget, trots att varken lÀnsstyrelsen, regionen, eller kommunen har nÄgon större rÄdighet över det statliga vÀgnÀtet. Den ligger frÀmst hos Trafikverket. Skulle ett produktions- eller konsumtionsperspektiv tillÀmpas pÄ samma utslÀpp sÄ skulle istÀllet viss befintlig rÄdighet osynliggöras. Regionen och kommunen har exempelvis inflytande över kollektivtrafiken i lÀnet, vars funktion pÄverkar sÄvÀl invÄnares som besökares resebeteende.
Ett territoriellt perspektiv tÀcker inte heller alla omrÄden dÀr lÀnsstyrelsen, regionen och kommunerna faktiskt har rÄdighet: UtslÀpp frÄn el- och vÀrmeproduktion bokförs dÀr den produceras, inte dÀr den anvÀnds. Minskad el- och vÀrmeanvÀndning (energieffektivisering) Àr samtidigt ett centralt verktyg för att minska utslÀppen för sÄvÀl lÀnsstyrelsen som regionen och kommunen, oavsett var de fysiska utslÀppen frÄn denna anvÀndning sker.
5.1.1 Statistiska systemgrÀnser och ansvar för utslÀppen
Dessa synbara konflikter mellan olika sÀtt att bokföra utslÀpp, följer frÄn sjÀlva idén att fördela en global koldioxidbudget till lokal nivÄ: En enskild utslÀppspost ska bokföras pÄ en plats, inte flera. BÄde ansvar och rÄdighet över utslÀppen faller dock ofta pÄ flera parter gemensamt, snarare Àn att fördelas mellan dem.
Att berÀkningen av en koldioxidbudget krÀver enhetliga statistiska systemgrÀnser som inte alltid motsvarar grÀnserna för ansvar och rÄdighet fÄr dock inte skymma sikten för dess egentliga vÀrde och budskap: att visa pÄ omfattningen av och tidsramen för de utslÀppsminskningar som mÄste ske om vi ska lyckas efterleva Parisavtalet. Det innebÀr att vi behöver etablera ett kumulativt perspektiv nÀr vi planerar och följer upp koldioxidutslÀppen. Det Àr dessa insikter vi ska ta med oss och tillÀmpa, Àven utanför de statistiska systemgrÀnser som Nyköpings koldioxidbudget Àr berÀknad utifrÄn.
5.1.2 Tre typer av rÄdighet
En ofta tillÀmpad modell för att tÀnka kring en organisations handlingsutrymme relativt utslÀppen i ett geografiska omrÄde utgÄr frÄn olika typer av rÄdighet:
Direkt rÄdighet
UtslÀpp som minskar som en direkt följd av vad organisationen görIndirekta rÄdighet genom styrmedel
UtslÀpp som kan minska genom att organisationen underlÀttar beteendeförÀndring hos andraIndirekt rÄdighet genom kommunikation
UtslĂ€pp som kan minska till följd av att organisationen bidrar till ökad medvetenhet hos â och samverkan mellan â aktörer inom det geografiska omrĂ„det
En organisation har direkt rÄdighet relativt sin egen verksamhet, exempelvis el- och vÀrme-anvÀndning i egna lokaler och byggnader, egen el- och vÀrmeproduktion, vilket brÀnsle som anvÀnds i organisationens egna fordon, eller organisationens konsumtionsbaserade utslÀpp.
En organisation har indirekt rÄdighet genom styrmedel över vissa utslÀpp inom omrÄdet Kollektivtrafik och cykelvÀgar kan byggas ut/förbÀttras, laddinfrastruktur för eldrivna fordon kan byggas ut, cirkulÀr ekonomi kan underlÀttas, regler för upphandling kan premiera lÀgre kumulativa utslÀpp etc.
En organisation kan ocksÄ pÄverka utslÀppen indirekt genom kommunikationsinsatser. HÀr ska kommunikation tolkas brett, det vill sÀga inkludera sÄvÀl ren information om utmaningen som koldioxidbudgeten beskriver som initierad samverkan mellan olika aktörer.
5.2 En koldioxidbudget för det geografiska omrÄdet
Enligt Nyköpings koldioxidbudget behöver alltsÄ utslÀppen inom det geografiska omrÄdet minska med 13.3 % om Äret med start 2023.
RĂ„digheten över dessa utslĂ€pp Ă€r dock utspridd sĂ„vĂ€l horisontellt â över olika typer av aktörer inom omrĂ„det â som vertikalt, mellan olika nivĂ„er av offentlig förvaltning (kommun, region, lĂ€nsstyrelse och andra statliga myndigheter).
Olika nivĂ„er av förvaltning (lĂ€nsstyrelse, region och kommun) kan anvĂ€nda sin indirekta rĂ„dighet â olika styrmedel och kommunikationsinsatser â för att motivera och underlĂ€tta för andra aktörer att agera klimatsmart. Men att förutse kvantitativa effekter pĂ„ utslĂ€ppen av sĂ„dana indirekta Ă„tgĂ€rder Ă€r praktiskt taget omöjligt.
För att sikta pÄ utslÀppsminskningar av den storleksordning som Nyköpings koldioxidbudget medför behöver vi alltsÄ dels hitta former för samverkan mellan olika aktörer, och dels ta fram metoder för att identifiera adekvata ÄtgÀrder.
Utan att göra ansprÄk pÄ att erbjuda en komplett verktygslÄda, vill vi gÄ igenom nÄgra bestÄndsdelar som vi tror kan vara vÀrdefulla för detta syfte.
5.2.1 Formulera en avsiktsförklaring och kommunicera den
Klimatutmaningen krÀver klimatledarskap. Vare sig en lÀnsstyrelse, region eller kommun kan pÄ egen hand se till att koldioxidutslÀppen minskar i den takt som koldioxidbudgeten krÀver inom det geografiskt omrÄde man Àr satta att förvalta. Man kan dÀremot ta pÄ sig rollen som den som delar kunskap om vad som behöver ske, liksom initierar processer för att underlÀtta omstÀllningen. NÄgra frÄgor att stÀlla sig:
Hur har vi för avsikt att anvÀnda koldioxidbudgeten inom vÄr organisation?
Vilka kanaler anvÀnder vi för att kommunicera koldioxidbudgetens centrala innehÄll samt vÄr vidhÀftande avsiktsförklaring?
I valet av avsiktsförklaring relativt koldioxidbudgeten och dess tidsramar tror vi att det Àr viktigt att kÀnna igen att koldioxidbudgeten beskriver en kris, eller ett nödlÀge. Detta framgÄr inte minst av att koldioxidbudgeten Àr slut om 7 Är, ifall utslÀppen fortsÀtter som idag. Det behöver alltsÄ kommuniceras att det finns en begrÀnsad kvarvarande mÀngd utslÀpp att förvalta, och att det Àr brÄttom att komma igÄng.
För att en bred allmĂ€nheten ska motiveras att bidra enligt en krishanteringslogik Ă€r det dock avgörande att vĂ€rlden runt omkring dem - och inte minst de samhĂ€llsförvaltande institutionerna â agerar pĂ„ ett sĂ€tt som motsvarar en sĂ„dan förstĂ„else.
Med en annan kris i fÀrskt minne (Covid 19-pandemin) har lÀnsstyrelser, regioner, kommuner och stÀder erfarenhet av vad det innebÀr att kommunicera brett kring en situation som krÀver att allmÀnheten förÀndrar sitt beteende. I fallet med pandemin handlar budskapen om att hÄlla avstÄnd, tvÀtta hÀnder, stanna hemma vid symtom och undvika större folksamlingar. FrÄgor vi bör stÀlla oss:
Vilka Àr klimatkrisens budskap att samlas kring?
Hur och var kan dessa kommuniceras?
I utforskandet av frÄgor som dessa bör vi ocksÄ ha i Ätanke att precis som ansvaret för utslÀppen bör fördelas med hÀnsyn tagen till olika förutsÀttningar mellan lÀnder, bör ocksÄ ansvaret för utslÀppen fördelas olika mellan olika befolkningsgrupper inom lÀnder, lÀn och kommuner. Hur stora utslÀpp en individ orsakar Àr typiskt sett relaterat till inkomst (Oxfam Sverige, 2020). Den som tjÀnar mer, reser mer, konsumerar mer och genererar dÀrför större utslÀpp. Den som tjÀnar mer har dessutom bÀttre förutsÀttningar att pÄverka storleken pÄ sina utslÀpp genom den ökade valfrihet som ekonomiska resurser medför. Det Àr dÀrför viktigt att försöka rikta olika kommunikationsinsatser till olika mÄlgrupper. FrÄgor vi bör stÀlla oss:
Vilka olika förutsÀttningar har olika mÄlgrupper att pÄverka utslÀppen?
Hur riktar vi rÀtt budskap till rÀtt mÄlgrupp?
5.2.2 Ta fram en vision och kommunicera den
Att kommunicera betydelsen av kraftiga och omedelbara utslÀppsreduktioner Àr viktigt. Men det Àr ocksÄ viktigt att understryka att det fossilfria samhÀllet inte Àr en dystopi. TvÀrtom!
Vi siktar mot samhÀllen med effektivare och renare kommunikationer. Det medför i sin tur renare luft, vilket leder till bÀttre hÀlsa. Med mer nÀrproducerad och förnybar el och vÀrme kommer vÄra samhÀllen bli sÄvÀl kostnadseffektivare, som sÀkrare, vilket inte minst visas av nutidens pÄgÄende konflikter och oroshÀrdar.
Vi kommer att Àta mer nÀrproducerad mat, vilket givet rÀtt styrmedel kan medföra sÄvÀl en levande landsbygd, som grönare stÀder med fler stadsodlingar. Maten bÀr vi hem i Äterbrukbara förpackningar. VÄra klÀder, möbler och teknikprylar kommer att vara tillverkade av ÄteranvÀnda material och vara gjorda för att hÄlla. Vi kommer att reparera och vÄrda mer Àn slita och slÀnga.
Nya hus och bostadsomrÄden kommer ofta att byggas i trÀ och helst vara driftmÀssigt klimatpositiva. För att fÄnga upp koldioxid kommer vi fÄ se grönare stÀder och samhÀllen. LandomrÄden utanför stÀderna kommer att restaureras med rikare djur och vÀxtliv som följd.
Alla dessa omstÀllningsprocesser kommer att generera arbetstillfÀllen, bÄde i stÀder och pÄ landsbygden.
Rekommendation:
Bjud in en bredd av olika aktörer i Nyköping för att gemensamt ta fram visionen om hur er fossilfria framtid ska se ut.
5.2.3 TillÀmpa backcasting
Att försöka förutse vilka effekter som indirekta ÄtgÀrder har pÄ utslÀppen Àr alltid komplicerat och i mÄnga fall omöjligt. Just dÀrför kan det vara vÀrdefullt att vÀnda pÄ ordningen i prognosen. Det vill sÀga vi utgÄr frÄn det tillstÄnd vi vill uppnÄ och stÀller oss sedan frÄgan hur vi tog oss dit. NÀr vi gör det tillÀmpar vi backcasting - en metod som blir allt vanligare för att ta sig an hÄllbarhetsutmaningar av olika slag.
Applicerat pĂ„ en koldioxidbudget innebĂ€r backcasting att vi förestĂ€ller oss att utslĂ€ppen begrĂ€nsas till koldioxidbudgetens ramar â totalt, för en viss sektor och/eller för en viss period. Vi stĂ€ller oss sedan frĂ„gan vad som föranledde att sĂ„ skedde. Vilka utslĂ€pp minskade? NĂ€r och hur mycket? Vem gjorde vad? Vad fick dem att göra det?
En fördel med att tillÀmpa backcasting Àr att sÄvÀl nödvÀndiga direkta ÄtgÀrder, som relationer mellan direkta och indirekta ÄtgÀrder av olika slag, blir synliga. HÀr Àr ett exempel:
LĂ„t sĂ€ga att vi gör en fĂ€rdplan dĂ€r en viss andel mĂ€nniskor vĂ€ljer bort bilen för ett kollektivt alternativ under en viss period. Den direkta Ă„tgĂ€rden Ă€r dĂ„ olika individers val. De yttre skĂ€l som föranleder dessa val kan dock inkludera en mĂ€ngd olika aktörer och indirekta Ă„tgĂ€rder av olika slag. Kanske sjösĂ€tter lĂ€nsstyrelsen ett projekt för att öka det kollektiva resanden inom lĂ€net? Kanske genomför regionen förbĂ€ttringar av kollektivtrafiken (tĂ€tare turer, lĂ€gre priser)? Kanske gĂ„r vissa arbetsgivare med pĂ„ att inkludera pendling pĂ„ tĂ„g i arbetstiden? Kanske gör kommunen det till sin uppgift att undersöka, analysera och kommunicera vad som skulle fĂ„ fler att vĂ€lja bort bilen för ett kollektivt alternativ i den enskilda kommunen? Genom att förestĂ€lla oss fullstĂ€ndiga scenarion blir det lĂ€ttare att fĂ„ syn pĂ„ â dels vilka faktiska direkta Ă„tgĂ€rder som behöver komma tillstĂ„nd â men ocksĂ„ vilka relationer olika aktörer har till olika direkta Ă„tgĂ€rder. Det kan i sin tur peka oss mot vilka aktörer vi behöver samverka med, och hur. Med andra ord tillĂ„ter oss en backcasting-process att utforska vilka olika typer av rĂ„dighet vi kan tillĂ€mpa pĂ„ olika omrĂ„den i det sammansatta skeende som omstĂ€llningen mot fossilfrihet behöver vara.
5.2.4 Identifiera fokusomrÄden
För att koldioxidbudgetens abstrakta budskap ska kunna omsĂ€ttas i konkret handling behöver vi segmentera koldioxidbudgeten i tid och rum. Med andra ord behöver vi avgrĂ€nsa enskilda utslĂ€ppskĂ€llor och tidsspann och hantera dessa som separata koldioxidbudgetar. Genom att titta pĂ„âŠ
specifika utslÀppskÀllor,
samma kÀllors Ärliga utslÀppsvolymer,
samt dessa kĂ€llors utslĂ€ppsbudget inom en avgrĂ€nsad periodâŠ
âŠomvandlar vi den sammansatta utmaningen som koldioxidbudgeten stĂ€ller oss inför till konkreta delmĂ„l. Dessa delmĂ„l Ă€r i sin tur utmĂ€rkta utgĂ„ngspunkter för backcasting-processer.
Exempel: En periodisk koldioxidbudget för personbilstrafiken
Att minska utslÀppen frÄn personbilstrafiken Àr en avgörande utmaning i sÄ gott som alla lÀn, stÀder och kommuner. Dessa utslÀpp Àr dessutom intressanta eftersom de har en potential att minska i stor omfattning i nÀrtid. Det beror inte minst pÄ att mÄnga fossildrivna bilresor skulle kunna vÀljas bort för ett annat alternativ, givet rÀtt förutsÀttningar.
För att nÀrma sig frÄgan hur utslÀppen frÄn personbilstrafiken skulle kunna minska i nÀrtid, kan upprÀttandet av en periodisk budget för personbilstrafiken bli anvÀndbar.
Vi upprÀttar en sÄdan periodisk budget genom att:
UtgÄ frÄn storleken pÄ senaste ÄrsutslÀpp frÄn personbilstrafiken (exempelvis utifrÄn det data som redovisas under sektorn Inrikes transporter i Nyköpings digitala koldioxidbudget)
BestÀmma vilket tidsspann den periodiska budgeten ska löpa över. Kanske ett, tvÄ eller tre Är?
FaststÀlla i vilken takt utslÀppen ska minska Ärligen under perioden. Denna takt kan vara den utslÀppsminskningstakt som krÀvs av Nyköpings koldioxidbudget totalt. Den kan ocksÄ vara lÀgre, om utslÀppen förvÀntas minska snabbare i en senare period, eller högre, om utslÀppsminskningarna antas kompensera för lÀgre utslÀppsminskningar i en annan sektor.
Genom att anta att utslÀppen frÄn personbilstrafiken minskar i den faststÀllda takten under den valda perioden kan vi rÀkna ut Ärliga utslÀppsutrymmen för personbilstrafiken under perioden. Summan av dessa Ärliga utslÀppsutrymmen utgör en periodisk koldioxidbudget för personbilstrafiken. En sÄdan periodisk budget kan i sin tur tjÀna som utgÄngspunkt för en backcasting-process, gÀrna i samrÄd med andra aktörer.
Exempel: LÄt sÀga att vi föresÀtter oss att vi redan under det innevarande Äret (2023) minskar utslÀppen frÄn personbilstrafiken i det geografiska omrÄdet i den takt som krÀvs av koldioxidbudgeten totalt (13.3 % per Är). Vi kan dÄ gÄ vidare till att bryta ner utmaningen i Ànnu mer konkreta frÄgor: Hur stor del av utslÀppen uteblir till följd av brÀnslebyte (el, biobrÀnsle, vÀtgas)? Hur stor del uteblir till följd av byte till cykel? Kollektivt allternativ? InstÀlld resa? Vad föranledde de antagna brÀnslebytena, bytena av transportsÀtt, och de instÀllda resorna? Vem gjorde vad? Och vad gjorde vi frÄn kommunens sida för att underlÀtta?
5.2.5 TÀnk utanför budgetboxen
Det finns en rad exempel pÄ ÄtgÀrder som kan vara centrala för att minska mÀngden koldioxidutslÀpp, men vars effekter faller utanför Nyköpings koldioxidbudgetens statistiska systemgrÀnser (se kapitel 2). HÀr Àr ett axplock av sÄdana exempel:
FrÀmja Äterbruk av konsumtionsartiklar (pÄverkar konsumtionsbaserade utslÀpp)
à terstÀlla utdikade vÄtmarker (pÄverkar biogena utslÀpp)
Minska andelen cement i nybyggnation (pÄverkar utslÀpp frÄn cementframstÀllning)
Ăka mĂ€ngden egenproducerad förnybar el och vĂ€rme (pĂ„verkar utslĂ€pp frĂ„n el och vĂ€rmeproduktion generellt genom att förstĂ€rka utbudet)
I en prioritering av vilka ÄtgÀrder som lÀnsstyrelsen, regionen, eller kommunen ska arbeta med Àr det viktigt att alltid prioritera klimatnyttan. Det innebÀr att vi behöver tÀnka utanför de specifika systemgrÀnser som anvÀnds för att följa upp koldioxidbudgeten, eller andra utslÀppsmÄl. För att avgöra klimatnyttan bör vi dock ta med oss koldioxidbudgetens kumulativa perspektiv in i prioriteringen, samt ha vÀrdet av tidiga insatser i Ätanke .
5.2.6 Samverka
Sist men inte minst Àr vi övertygade om att samverkan Àr av helt avgörande betydelse för att lyckas efterleva en koldioxidbudget. Detta kan tyckas sjÀlvklart men kan ÀndÄ vara vÀrt att understryka. För att sÀtta fart pÄ klimatomstÀllningen behöver olika aktörer bjudas in i gemensamma processer av alla de slag som beskrivs ovan.
Alla som behövs för att göra omstÀllningen verklig behöver fÄ chans att tycka till om hur koldioxidbudgeten ska anvÀndas och kommuniceras, och inte minst om hur utslÀppen ska minska i den takt som krÀvs.
Rekommendation:
Bjud in nÀringsliv, civilsamhÀlle och en bredare allmÀnhet till samrÄd om koldioxidbudgeten, dess innehÄll och implikationer.
Hitta former för samverkan över tid, sÄ att arbetet kan följas upp.
Initiera backcasting-processer med koldioxidbudgeten som utgÄngspunkt, och bjud in olika typer av aktörer att delta. Be om förslag pÄ vad som kan göras. StrÀva efter att ta fram konkreta ÄtgÀrder och Ätaganden frÄn en bredd av aktörer: lÀnsstyrelse, region, kommun, nÀringsliv och civilsamhÀlle.
5.3 En koldioxidbudget för den enskilda verksamheten
En vanlig frÄga frÄn tjÀnstepersoner och politiker Àr huruvida den regionala koldioxidbudgeten kan brytas ner till specifika verksamheter och organisationer exempelvis kommunens eller regionens, eller ett enskilt företags verksamhet. Svaret Àr nej och ja.
Det data som en organisation behöver för att mĂ„lstyra sina egna utslĂ€pp â energianvĂ€ndning, utslĂ€pp frĂ„n egna fordon etc â gĂ„r inte att hitta i det territoriella data som ligger till grund för berĂ€kningen av Nyköpings koldioxidbudget (se kapitel 2). Data över utslĂ€pp frĂ„n organisationer och verksamheter tas inte heller fram av statistikproducerande myndigheter idag.
För att etablera en specifik koldioxidbudget för en organisation behövs dÀrför först en struktur för att hÀmta in och följa upp data över koldioxidutslÀpp frÄn den egna verksamheten. I vilken mÄn en sÄdan struktur redan finns pÄ plats skiljer sig i hög grad mellan olika organisationer och verksamheter.
De centrala slutsatserna som följer frÄn koldioxidbudgeten kan och bör dock tillÀmpas Àven pÄ utslÀpp frÄn enskilda verksamheter. I praktiken innebÀr det att vi gör det grovhuggna men motiverade antagandet att dessa utslÀpp behöver minska i minst samma takt som utslÀppen i territoriet, det vill sÀga med 13.3 % om Äret.
Nedan gÄr vi igenom de övergripande stegen för att etablera en koldioxidbudget för en enskild organisation, med stöd av koldioxidbudgeten för det geografiska omrÄdet.
5.3.1 Inventera koldioxidutslÀpp frÄn verksamheten
För den verksamhet som Ànnu inte har en struktur för inhÀmtning av data pÄ plats rekommenderar vi att koldioxidutslÀppen inventeras utifrÄn följande kategorier (ej att förvÀxla med de tre typerna av rÄdighet listade i föregÄende stycke):
Direkta utslÀpp (fysiska utslÀpp frÄn den egna verksamhetens fordon och anlÀggningar)
Indirekta utslÀpp till följd av energianvÀndning (utslÀpp till följd av anvÀndning av extern producerad el och vÀrme i den egna verksamheten).
UtslÀpp som sker till följd av varor och tjÀnster som organisationen och dess verksamheter konsumerar (mat, möbler, resor, teknikprodukter, etc.)
NÄgot förenklat kan vi sÀga att en organisation har direkt rÄdighet över koldioxidutslÀpp som faller under kategorierna ovan, det vill sÀga utslÀppen pÄverkas direkt av organisationens beslut. Av dessa Àr det endast kategorin direkta utslÀpp som helt faller under de systemgrÀnser som ligger till grund för berÀkningen Nyköpings koldioxidbudget, men det behöver inte bekymra oss. Vi kan pÄ goda grunder anta att alla dessa utslÀpp behöver minska i minst samma takt som utslÀppen inom lÀnet som territorium.
5.3.2 BerÀkna en intern koldioxidbudget för verksamheten
Givet en inventering av koldioxidutslÀpp av kategorierna 1 till 3 ovan, kan de olika volymerna lÀggas samman för att ge en bild av hur stora koldioxidutslÀpp en enskild verksamhet orsakar i dagslÀget. FrÄn antagandet att dessa utslÀpp ska minska i samma takt som utslÀppen i Nyköpings kommuns geografiska omrÄde (13.3 % om Äret), kan en förenklad men anvÀndbar intern koldioxidbudget berÀknas enskilda organisationer och verksamheter.
BestÀm en mÄlperiod som den interna koldioxidbudgeten ska gÀlla för (exempelvis 2023-2040).
UtgÄ frÄn de senaste tre till fem Ärens genomsnittliga utslÀpp och berÀkna den budgeterade storleken pÄ resterande Ärs utslÀpp genom att anta att de varje Är ska minska med 13.3 % frÄn den genomsnittliga nivÄn.
Addera alla Ă„rsbudgetar inom perioden.
Resultatet av att gÄ igenom steg 1 till 3, Àr en intern koldioxidbudget för utslÀppen frÄn verksamheten under den valda mÄlperioden.
5.3.3 Planera ÄtgÀrder, implementera och följ upp
NĂ€r en organisation vĂ€l har berĂ€knat sin interna koldioxidbudget bör Ă„tgĂ€rder för att minska utslĂ€ppen identifieras och effektberĂ€knas med syftet att addera upp till den minskningstakt som koldioxidbudgeten krĂ€ver. Förslagsvis arbetar man med tvĂ„ tidsfönster parallellt. I ett lĂ€ngre tidsfönster identifieras Ă„tgĂ€rder som â om de implementeras i nĂ€rtid â medför utslĂ€ppsminskningar pĂ„ 3-10 Ă„rs sikt. I ett kortare tidsfönster 1-3 Ă„r identifieras Ă„tgĂ€rder som kan genomföras med relativt direkt pĂ„verkan pĂ„ utslĂ€ppen.
I arbetet med att implementera planerade ÄtgÀrder Àr det viktigt att se till att sprida sÄvÀl ansvar för att koldioxidbudgeten hÄlls, som kunskap om varför det Àr viktigt. Gör gÀrna de som arbetar inom de olika fÀlt dÀr utslÀppen förvÀntas minska delaktiga i ÄtgÀrdsplaneringen. TÀnk pÄ att de som arbetar i olika verksamheter kan ha vÀrdefulla kunskaper om mer eller mindre framkomliga vÀgar föra att minska utslÀppen. Att integrera de som arbetar i verksamheten i planeringen av de utslÀppsminskande ÄtgÀrderna kan ocksÄ tjÀna syftet att förankra koldioxidbudgeten och behovet av ÄtgÀrder som den medför.
En fördel med att arbeta med utslÀpp frÄn en specifik organisation Àr att den statistiska uppföljningen av arbetet ofta Àr enklare. En specifik verksamhet kan fÄ relativt direkt Äterkoppling pÄ Ärets brÀnsleÄtgÄng i fordon och anlÀggningar, antal och typ av resor inom tjÀnsten, vilka inköp som olika verksamheten har gjort och sÄ vidare. Genom tÀt uppföljning av koldioxidutslÀppen periodiska resultat berÀknas, och löpande rÀkna av dessa frÄn verksamhetens koldioxidbudget. UtifrÄn sÄdana resultat kan man sedan berÀkna hur utmaningen förÀndras. Om utslÀppen minskar i lÀgre takt Àn planerat, behöver utslÀppen minska snabbare kommande Är. Om utslÀppen minskade i högre takt Àn planerat, mildras i stÀllet den krÀvda omstÀllningstakten.
5.3.4 Positiva synergieffekter
Att utnyttja sin direkta rĂ„dighet för att minska koldioxidutslĂ€ppen frĂ„n den egna verksamhet, kan fĂ„ flera positiva synergieffekter. Klimatutmaningen som sĂ„dan, kommer att krĂ€va att aktörer vĂ„gar visa klimatledarskap och bli föregĂ„ngare - sĂ„vĂ€l lokalt som globalt. Regioner, kommuner och stĂ€der Ă€r sjĂ€lvklara kandidater för iklĂ€da sig sĂ„dana roller. Om de samhĂ€llsförvaltande organisationerna kan visa att man kan âse om sitt eget husâ genom att effektivt minska utslĂ€pp frĂ„n den egna verksamhet, sĂ„ kommer trovĂ€rdigheten i rollen som föregĂ„ngare förstĂ„s att öka.
6
Uppdateringar â Varför, nĂ€r och hur pĂ„verkas budgeten?
6.1 Ett mÄl som förÀndras under resans gÄng
Genom att kontinuerligt följa upp och uppdatera den lokala koldioxidbudgeten utifrÄn statistik över lokala utslÀpp kan vi hÄlla koll pÄ hur vÀl vi efterlever den globala utmaningen lokalt.
Den lokala koldioxidbudgeten existerar dock i spĂ€nningsfĂ€ltet mellan tvĂ„ inbördes motstridiga behov: Vi behöver Ă„ ena sidan kapsla in den lokala klimatutmaningen, utan att förlamas av insikten att resultatet Ă€r beroende av vad andra gör. Det Ă€r genom sĂ„dan avgrĂ€nsning vi kan bli föregĂ„ngare som visar vĂ€gen för andra. Samtidigt behöver vi förhĂ„lla oss till utmaningen globalt, för att försĂ€kra oss om att det vi gör lokalt Ă€r â och fortsĂ€tter att vara â adekvat.
Den lokala koldioxidbudgeten möter behovet av inkapsling genom att ge mĂ€nniskor pĂ„ en specifik plats â ett land, en region, eller en kommun â en fingervisning om hur mycket koldioxid som kan slĂ€ppas ut just dĂ€r om Parisavtalets ska kunna efterlevas. Varje sĂ„dan prognos Ă€r dock en fĂ€rskvara, inte bara pĂ„ grund av vad vi sjĂ€lva gör, utan ocksĂ„ pĂ„ grund av hur alla andra agerar. Ăver tid kan mĂ€nniskor pĂ„ en enskild plats inte agera som om man levde pĂ„ egen planet. Den globala klimatutmaningen â liksom klimatforskningens förstĂ„else av den â förĂ€ndras kontinuerligt. DĂ€rför behöver vi periodiskt uppdatera förstĂ„elsen av vĂ„r del av den globala utmaningen och dĂ€rmed av den lokala koldioxidbudgeten. Forskarna bakom den metod som anvĂ€nds för att berĂ€kna Nyköpings koldioxidbudget (Tyndall Carbon Budgets) tillgodoser detta behov av uppdatering genom att följa, utvĂ€rdera och uppdatera de lokala koldioxidbudgetarna i samband med IPCC:s publiceringar av globala koldioxidbudgetar. IPCC:s senaste uppdatering, Ă„terspeglad i denna rapport, skedde i samband med publiceringen av den vetenskapliga delen av IPCC:s sjĂ€tte utvĂ€rderingsrapport AR6 (IPCC 2021).
En tredje typ av uppdatering rör förbÀttrad metod och förbÀttrad trÀffsÀkerhet i dataunderlaget. Dagens lokala koldioxidbudgetar utgÄr i huvudsak frÄn territoriellt data med per capita-fördelade utslÀpp frÄn utrikes transporter tillagda. Detta dataunderlag mappar inte alltid vÀl mot rÄdigheten hos de offentliga organisationer som antar en lokal koldioxidbudget för sitt geografiska omrÄde. Datat Äterspeglar inte heller alla utslÀpp som orsakas av aktörer inom ett omrÄde. Att förbÀttra metod och dataunderlag för att möta rÄdighetsansprÄk och trÀffsÀkerhet Àr Ä ena sidan önskvÀrt men ocksÄ tidskrÀvande. Ett av koldioxidbudgetens tydligaste budskap, Ä andra sidan, Àr att just tid Àr en bristvara. Detta innebÀr att vi mÄste vara pragmatiska och anvÀnda de metoder och det dataunderlag som finns. NÀr bÀttre metoder och dataunderlag erbjuds kan dessa appliceras för att optimera anvÀndbarheten av och trÀffsÀkerheten i de lokala koldioxidbudgetarna. Denna utveckling fortlöper i en iterativ process mellan metodutvecklare och de offentliga organisationer som valt att koldioxidbudgetera.
Att mÄlstyra efter en lokal koldioxidbudget betyder med andra ord att anta ett adaptivt perspektiv pÄ klimatutmaningen. Det krÀver i sin tur lyhördhet gentemot klimatvetenskapen och att kanaler hÄlls öppna mellan klimatforskning och lokal förvaltning. I utvecklingen av Tyndall Carbon Budgets-metoden ser vi hur system som syftar till detta vÀxer fram.
6.2 FrÄgor och svar om de senaste uppdateringarna
6.2.1 AR6-uppdateringen (mars 2022)
1.Varför uppdateras de lokala koldioxidbudgetarna efter IPCC:s senaste utvÀrderingsrapport?
Svar: FN's klimatpanel (IPCC) utvÀrderar kontinuerligt den samlade forskningen om klimatförÀndringar och förmedlar denna genom sÄ kallade globala koldioxidbudgetar. Idén bakom lokala koldioxidbudgetar Àr sÀtta upp lokala klimatmÄl pÄ vetenskaplig grund. Detta görs genom utgÄ ifrÄn en global koldioxidbudget och fördela den till lokal nivÄ. NÀr IPCC presenterar omfattande förÀndringar av sin förstÄelse av det kvarvarande globala utslÀppsutrymmet, sÄ uppdaterar vi Àven de lokala koldioxidbudgetarna. PÄ sÄ sÀtt hÄller vi de lokala koldioxidbudgetarna löpande uppkopplade mot den vetenskapliga förstÄelsen av den globala utmaningen. Den hÀr typen av större uppdateringar kan förvÀntas ske med 3-6 Ärs mellanrum.
2. Varför antar IPCC större utslÀppsutrymme nu Àn tidigare?
Detta beror pÄ frÀmst tvÄ faktorer:
i) Den första berör hur jordsystemets Äterkopplingsmekanismer hanteras i berÀkningen av de globala koldioxidbudgetarna.
En Äterkopplingsmekanism kan nÄgot förenklat beskrivas som en effekt av klimatförÀndringar, som i sin tur fÄr en förstÀrkt effekt pÄ klimatet. Ett exempel Àr Arktis krympande istÀcke: Varmare hav leder till krympande isar. Eftersom is Àr vit, reflekterar den solljus bÀttre Àn vatten i flytande form. Eftersom reflektionen av solljuset minskar till följd av krympande isar, vÀrms havet upp snabbare, vilket i sin tur ökar hastigheten med vilken isen smÀlter.
I IPCCâs senaste sĂ€rskilda rapport om 1.5-gradersmĂ„let frĂ„n 2018 (SR1.5). uppskattades ett utrymme för Ă„terkopplingsmekanismer. I fördelningen av den globala budgeten till lokal nivĂ„, drog forskarna av detta utrymme frĂ„n den globala budgeten, innan de fördelade den till lokal nivĂ„. I AR6 har ett mindre utrymme för Ă„terkopplingsmekanismer istĂ€llet inkluderats i berĂ€kningen av de globala koldioxidbudgetarna. Dessa har sedan kopplats till ett större spann av osĂ€kerhet. PĂ„ det stora hela har detta nya sĂ€tt att hantera betydelsen av Ă„terkopplingsmekanismer lett till nĂ„got större koldioxidbudgetar.
ii) Den andra, och för budgetstorleken mer avgörande faktorn, har att göra med sÄ kallad klimatkÀnslighet. Förenklat kan klimatkÀnslighet förstÄs som ett mÄtt pÄ hur mycket en viss ökad mÀngd koldioxid i atmosfÀren vÀrmer upp planeten. UtifrÄn nya forskningsrön gör IPCC bedömningen att klimatkÀnsligheten Àr nÄgot mindre Àn vad man tidigare har antagit. Med andra ord bedömer man att nÄgot mer koldioxid kan slÀppas ut (Àn vad man tidigare trott) utan att vi passerar exempelvis 1.5°C uppvÀrmning.
I detta sammanhang Ă€r det samtidigt viktigt att notera, att parallellt med att IPCC konstaterar en nĂ„got mindre klimatkĂ€nslighet â vad gĂ€ller relationen mellan koldioxid och uppvĂ€rmning â sĂ„ bedömer man att effekterna av ökad uppvĂ€rmning av jorden Ă€r kraftigare Ă€n vad som tidigare har antagits, det vill sĂ€ga vi kan vĂ€nta oss mer av extremvĂ€der, smĂ€ltande isar, smĂ€ltande permafrost vid lĂ€gre temperaturökningar, Ă€n vad som tidigare antagits.
3. Hur mycket större Àr den globala koldioxidbudgetarna som fördelas till lokal nivÄ?
Den globala koldioxidbudgeten som fördelas till lokal nivĂ„ â en budget som med 50 % chans begrĂ€nsar jordens uppvĂ€rmning till 1.7 grader â Ă€r cirka 20 % större i IPCCs senaste rapport, AR6, Ă€n vad den bedömdes vara i den nĂ€st senaste rapporten SR.1.5 (givet att vi justerar för de olika startĂ„ren för berĂ€kningarna i de respektive rapporterna).
4. Budgeten i vÄr kommun Àr mer Àn 20 % större Àn vad den var innan. Vad beror det pÄ?
Den lokala koldioxidbudgeten har â i de flesta fall â vuxit mer Ă€n 20% sedan uppdateringen. Det beror pĂ„ en rad faktorer. En gemensam faktor som pĂ„verkar alla lokala koldioxidbudgetar Ă€r en justering av distinktionen mellan utvecklingslĂ€nder och industrilĂ€nder. Detta fĂ„r effekter pĂ„ hur stor andel av den globala budgeten som gruppen utvecklingslĂ€nder gör ansprĂ„k pĂ„, och dĂ€rmed för hur mycket som blir över att fördela mellan industrilĂ€nder. Distinktionen som sĂ„dan görs för att tillgodose Parisavtalets skrivelse om ett gemensamt men olikartat ansvar för klimatförĂ€ndringarna utifrĂ„n olika förutsĂ€ttningar i olika lĂ€nder.
Den tidigare fördelningen av den globala koldioxidbudgeten utgick frÄn den definition av utvecklingsland som oftast tillÀmpas inom FN: G77-lÀnderna och Kina. I den uppdaterade fördelningen har forskarna valt att flytta ett antal oljerika lÀnder med hög BNP till gruppen IndustrilÀnder. Det leder till att gruppen IndustrilÀnder fÄr en större del av den globala koldioxidbudgeten att dela pÄ. SammanrÀknat med effekten av den större globala koldioxidbudgeten i AR6, fÄr detta konsekvensen att Sveriges nationella koldioxidbudget Àr 43 procent större.
För svenska kommuner och lÀn innebÀr förÀndringen att budgeten i snitt har blivit 43 procent större. Hur mycket större en enskild budget har blivit varierar dock med i huvudsak ytterligare tvÄ faktorer:
i) FörÀndrad berÀkning av utslÀpp frÄn utrikes flyg:
I tidigare koldioxidbudgetar inkluderade vi data över utslÀpp frÄn svenska folkets flygresor tur och retur utomlands. NaturvÄrdsverket hade tidigare för avsikt att ta upp detta data som en löpande serie. PÄ grund av kraftigt minskat flygande under pandemin har det dock varit svÄrt att fÄ tillgÄng till berÀkningsunderlaget. I brist pÄ dataunderlag övergÄr vi dÀrför till att redovisa data över utslÀpp frÄn utrikes flyg som tankar i Sverige (sÄ kallad bunker-statistik frÄn SCB). Dessa senare utslÀpp Àr dock bara hÀlften sÄ stora som utslÀppen frÄn svenska folkets flygresor tur och retur utomlands.
I en kommun dÀr utslÀppen frÄn utrikes flyg utgjorde en stor andel av de totala utslÀppen (typiskt sett en tÀtbefolkad kranskommun till storstad god tillgÄng till kollektivtrafik) fÄr denna förÀndringen en minskande effekt pÄ koldioxidbudgeten.
I en kommun dÀr utslÀppen frÄn utrikes flyg utgjorde en mindre andel av de totala utslÀppen (typisk en mer glesbefolkad kommun med mÄnga bilberoende invÄnare) fÄr samma förÀndring en ökande effekt pÄ den totala koldioxidbudgeten.
ii) Storleken pÄ utslÀppen under perioden som fördelningen utgÄr ifrÄn:
Den nationella koldioxidbudgeten fördelas till lokal nivÄ utifrÄn den sÄ kallade suverÀnitetsprincipen. Det betyder att ett omrÄde (en kommun eller ett lÀn) tilldelas en koldioxidbudget som stÄr i proportion till omrÄdets andel av de nationella utslÀppen de senaste fem Ären. Dessa senaste fem Är kallas för en referensperiod. Eftersom det har gÄtt nÄgra Är sedan den senaste fördelningen av en svensk koldioxidbudget till lokal nivÄ, sÄ har har ocksÄ referensperioden flyttats fram. Om kommunens andel av de nationella utslÀppen var större i den senaste perioden Àn vad de var i den tidigare fördelningen fÄr detta en ökande effekt pÄ koldioxidbudgeten. Faktorer som kan spela in hÀr Àr exempelvis en snabb befolkningstillvÀxt, vilken typiskt medför större utslÀpp.
6.2.2 Uppdateringen med 2020 Ärs lokala utslÀppsdata (oktober 2022)
1. Varför uppdateras koldioxidbudgetarna?
Uppdateringen sker till följd av Nationella emissionsdatabasens publicering av lokalt data över territoriella utslÀpp 2020. Dessa uppdateringar sker Ärligen och det Àr vÄr ambition att spegla dem sÄ snart som möjligt i vÄra budgetar.
2. Nationella emissionsdatabasen uppdaterade sitt data i slutet av augusti, varför uppdateras koldioxidbudgetarna tvÄ mÄnader senare?
I Är skedde uppdateringen av vÄra koldioxidbudgetar senare Àn planerat. Detta har lite olika orsaker. Bland andra:
Nationella emissionsdatabasens publicering skedde med tvÄ mÄnaders fördröjning.
Det uppdaterade datat innehöll en del förÀndringar som behövde bearbetas i koden. Bland annat har vissa Är tagits bort, undersektorer förÀndrats etc.
VÄr ambition Àr att publicera nytt data i slutet av sommaren / tidig höst. Denna ambition tror vi oss ocksÄ kunna leva upp till de Är data publiceras enligt plan. Vi kommer dock försöka ta höjd för att data (liksom i Är) fördröjs.
3. Vad Àr nytt i Nationella emissionsdatabasens uppdatering?
NÀr Nationella emissionsdatabasen genomför sin Ärliga uppdatering pÄverkar de sÄ gott som alltid utslÀpp Àven för tidigare Är. De viktigaste förÀndringar att kÀnna till relativt de lokala koldioxidbudgetarna Àr:
Specifik data för Ären 2011-2014 rapporteras inte lÀngre. Dessa uppgifter interpoleras dÀrför frÄn och med nu linjÀrt i ClimateVisualizer, samt i denna rapport. Notera att dessa Är ej pÄverkar storleken pÄ budgeten.
Fördelningsnyckeln för vÀgtrafiken har förÀndrats. Den nya fördelningsnyckeln tillÀmpas frÄn 2018 och framÄt.
Undersektorn MilitÀra transporter har tagits bort av sekretesskÀl. Emissioner frÄn militÀra transporter mÀts fortfarande, men fördelas över övriga undersektorer. Enligt nationella emissionsdatabasen fÄr förÀndringen trots detta effekten att utslÀppen frÄn inrikes transporter totalt sett Àr lÀgre, sÀrskilt i historiken (se metodrapport frÄn SMED).
För den som vill fördjupa sig i vad som har förÀndrats i underliggande data hÀnvisar vi till metodrapporten frÄn SMED. LÀs sÀrskilt sÀrskilt under rubrikerna: FörÀndringar i nationella totalemissioner, jÀmfört med föregÄende Är (s.12) och FörÀndringar jÀmfört med föregÄende Är avseende fördelningsmetodik (s.14).
4. Hur pÄverkas storleken pÄ koldioxidbudgetarna av uppdateringen?
Storleken pÄ en enskild koldioxidbudget berÀknas utifrÄn utslÀppens andel av de nationella utslÀppen under en referensperiod: 2015-2019. Om uppdateringen innebÀr att storleken pÄ utslÀppen dessa Är har justerats för lÀnet eller kommunen, pÄverkar det ocksÄ storleken pÄ koldioxidbudgeten. Det rör sig dock om mindre förÀndringar.
6.2.3 Uppdateringen Ă„rsskiftet 2022/2023 (januari 2023)
1. Varför uppdateras koldioxidbudgetarna?
Koldioxidbudgeten förbrukas kontinuerligt genom de utslÀpp som sker inom det geografiska omrÄde som budgeten tÀcker. Vi behöver dÀrför löpande dra av förbrukade utslÀpp frÄn budgeten för att se hur mycket som ÄterstÄr och hur det pÄverkar den krÀvda omstÀllningstakten. Eftersom det utslÀppsdata vi anvÀnder har kalenderÄret som tidsintervall Àr det naturligt att stÀlla fram klockan i budgetarna vid byte av kalenderÄr. Storleken pÄ utslÀppen 2021 och 2022 bygger dock pÄ preliminÀra uppskattningar. Det slutgiltiga datat publiceras med cirka 18 mÄnaders fördröjning. Vi anvÀnder NaturvÄrdsverkets nationella utslÀppsdata för prognosen över 2021 och 2022 Ärs utslÀpp.
2. Vad Àr nytt efter uppdateringen?
NÀr vi flyttar fram klockan passar vi Àven pÄ att göra nÄgra mindre datajusteringar:
I december 2022 publicerade NaturvÄrdsverket slutgiltigt data över 2021 Ärs nationella utslÀpp. Prognosen över 2021 och 2022 utgÄr nu frÄn detta slutgiltiga data, istÀllet för som tidigare preliminÀrt utslÀppsdata 2021.
Budgetens kategorier utrikes flyg och utrikes sjöfart hat uppdaterats med fÀrskt data. Eftersom dessa tvÄ dataserier Àr per-capita fördelade frÄn nationell nivÄ följer de en annan periodicitet Àn nationella emissionsdatabasen (vars data övriga utslÀppssektorer representerar).
Data över nationella anlÀggningars utslÀpp har uppdaterats (i vissa kommuner och regioner exkluderas utslÀpp frÄn sÄ kallade nationella anlÀggningar och bokförs i stÀllet pÄ nationell nivÄ).
3. Varför Àr utslÀppssiffrorna för 2021 och 2022 identiska?
Uppskattningen av den lokala förĂ€ndringen av utslĂ€ppen mellan 2020 och 2021 bygger pĂ„ motsvarande nationella förĂ€ndring. I dagslĂ€get finns ingen tillgĂ€nglig data över förĂ€ndringen mellan 2021 och 2022 vare sig lokalt eller nationellt. Vissa omstĂ€ndigheter â som hĂ€vda pandemirestriktioner â indikerar ökade utslĂ€pp. Andra omstĂ€ndigheter â som ökade energi-och brĂ€nslepriser â indikerar minskade utslĂ€pp. Vi har dĂ€rför valt att anta oförĂ€ndrade utslĂ€pp mellan 2021 och 2022. Nationella emissionsdatabasen planerar att publicera lokalt utslĂ€ppsdata i juni 2023, vilket kommer att speglas i ClimateVisualizer samt rapport i uppdateringen som följer (se frĂ„ga 5). Vi denna tidpunkt kommer vi ocksĂ„ ha tillgĂ„ng till preliminĂ€r nationell data över 2022 Ă„rs utslĂ€pp, som kan anvĂ€ndas för en mer informativ uppskattning.
4. Hur pÄverkas den krÀvda utslÀppsminskningstakten?
UtslÀppsminskningstakten baseras pÄ kvarvarande budget samt föregÄende Ärs utslÀpp, dvs 2022. Enligt nuvarande prognos har utslÀppen inte minskat i den takt som krÀvdes frÄn och med 2022. DÀrför kommer den krÀvda utslÀppsminskningstakten frÄn och med 2023 och att öka.
5. NÀr sker nÀsta uppdatering av koldioxidbudgeten?
Nationella emissionsdatabasen planerar att tillgÀngliggöra kommunalt och regionalt utslÀppsdata över 2021 Ärs utslÀpp under juni 2023. Om de hÄller sin tidsplan uppdaterar vi med samma data vid mÄnadsskiftet augusti september 2023.
KÀllförteckning
Kevin Anderson, John F. Broderick & Isak Stoddard (2020) A factor of two: how the mitigation plans of âclimate progressiveâ nations fall far short of Paris-compliant pathways, Climate Policy, 20:10,1290-1304,DOI: 10.1080/14693062.2020.1728209
IEA, 2020: World Energy Outlook 2020, International Energy Agency, tillgÀnglig frÄn https://www.iea.org/reports/world-energy-outlook-2020
IPCC, 2021: Summary for Policymakers. In: Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S. L. Connors, C. Péan, S. Berger, N. Caud, Y. Chen, L. Goldfarb, M. I. Gomis, M. Huang, K. Leitzell, E. Lonnoy, J.B.R. Matthews, T. K. Maycock, T. Waterfield, O. Yelekçi, R. Yu and B. Zhou (eds.)]. Cambridge University Press. In Press.
IPCC, 2014: Summary for Policymakers. In Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland.
Kamb, Annelie & Larsson, Jörgen. "KlimatpĂ„verkan frĂ„n svenska befolkningens flygresor 1990-2017". Institutionen för Rymd-, geo-och miljövetenskap Avdelningen för fysisk resursteori CHALMERS TEKNISKA HĂGSKOLA Göteborg, 2018: https://research.chalmers.se/publication/506796/file/506796_Fulltext.pdf
Lenaerts, K., S. Tagliapietra and G.B. Wolff., 2021: âCan climate change be tackled without ditching economic growth?â Working Paper 10/2021, Bruegel
Oxfam Sverige, 2020. Svensk KlimatojĂ€mlikhet â Behovet av en rĂ€ttvis omstĂ€llning. OXFAM MEDIA BRIEFING dec 2020: https://www.oxfam.se/sites/default/files/content-page/attachments/svensk_klimatojamlikhet-behovet_av_en_rattvis_omstallning.pdf (TillgĂ€nglig 2022-03-31).
Prop 2106/17:16: GodkÀnnande av klimatavtalet frÄn Paris, https://www.regeringen.se/4a75ca/contentassets/618f83b8918f4f34bb1ae06b62aae8f2/godkannande-av-klimatavtalet-fran-paris-prop.-20161716. TillgÀnglig 2022-02-01.
Raworth, Kate, 2021 (2018). Donut ekonomi â sju principer för en framtida ekonomi (översĂ€ttning Linus Kollberg). Göteborg: Daidalos.
Raworth, Kate, 2017: Doughnut Economics â Seven ways to think like a 21th century economist. London: Penguin Random House.
Science Based Targets Network, 2020: Science-based climate targets: a guide for cities. Available at: https://sciencebasedtargetsnetwork.org/wp-content/uploads/2020/11/SBTs-for-cities-guide-nov-2020.pdf (2020-02-15)
Thunberg, Greta (2020): Ni sĂ€ger att ni rapporterar om klimatkrisen â men det gör ni inte. Dagens Nyheter 2020-09-24.
Sweden Environmental Protection Agency (SEPA), 2021. National Inventory Report Sweden 2021: Annexes Greenhouse Gas Emission Inventories 1990-2019. Stockholm 2019. NaturvÄrdverket: https://unfccc.int/documents/271847 (TillgÀnglig 2022-04-06).
SMED 2022. Rapport nummer 5: Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2022) Norrköping 2022. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1699662&dswid=1452 (TillgÀnglig 2022-10-25)
Nyköpings koldioxidbudget finns nu pÄ internet.
Pedagogiskt visualiserad och alltid med aktuella siffror.
Besök www.climatevisualizer.com/nykoping
v 3.0.2 2023-01-16