Det finns bara en person jag berättar allt för, som jag gillar till 100 % och aldrig skulle klara mig utan. När jag bråkar med någon, när jag gillar någon, när jag ogillar någon, om någon är dum mot mig, om jag är missnöjd över något, om jag har gjort något dumt, om jag tycker något som egentligen inte är bra att tycka osv.. Jag vet inte alls hur det skulle kännas utan att ha en sån bra vän man alltid kan berätta saker för, som försvarar mig och som får mig att må bra igen när man har dåliga dagar. Är fan ledsen FÖR ensambarn och för dom som bara bråkar med sina syskon.. Det går inte att beskriva hur mycket jag älskar min syster Annnna. Vad som än händer, vad jag än säger, hur jag än ser ut, vilken sorts knipa jag har hamnat i (osv, ni fattar..) så finns hon alltid där som en andra halva typ. Jag har kallat dig grova saker, slagit dig så att du har börjat blöda, spottat på dig, skvallrat när du har bett mig hålla tyst, sagt olägliga saker, fuckat upp en del åt dig, fått dig att gråta, men det ingår också i guess. Du är den ända personen jag kan vara 100 procent ärlig och mig själv med. Utan dig hade jag varit helt annorlunda idag. Du har påverkat mig (positivt) hela mitt liv.